Bildjakt

Idag har det känts lite bättre, förkylningsmässigt. Jag har varit på promenad med min vän C, vi gick runt Vasastan mycket noggrant innan vi tog en fika. Det är ungefär vad jag orkat med idag. Sedan har jag lagt sista handen vid min bilddagbok och klistrat in de återstående bilderna och fyllt i bildtexterna. Det märks tyvärr att den där sammetsdagboken inte är gjort för att sätta in bilder i, den har blivit så tjock att den nästan inte går att stänga.

Det blev en knapp månad som fick plats, från 8 december 2008 till 6 januari 2009. Numera är ju bilddagboken helt digital, allt finns här i bloggen. Jag har faktiskt tänkt fortsätta med dagboken tills skolan är slut. Då blirdet fem månader som jag har hållit på. Det känns bra. Kanske håller jag på i ett halvår bara för att det ska bli jämt liksom. Vi får se.

Hur som helst, idag har jag fått jobba lite mer för bilderna. Hade inte så mycket, så jag fick krypa runt lite här hemma och få till ett par bilder till.

I veckan pratade vår lärare på kursen om att det är bra att titta igenom sina bilder, hon uppmuntrade oss att göra det, printa sånt vi gillar och spara i en särskild portfoliomapp. Kanske ska någon etablerad fotograf komma och titta på det också. Det känns inspirerande. Jag ska nog ta och samla lite, ska köpa en fin portfolio bara att lägga allt i.

Men här är dagens bilder. Ibland sitter de långt inne.

I huvudet på Loretta Lux

Idag känns förkylningen om möjligt värre än i går. Blä. Orken räcker inte till mycket, och så ska man vara kreativ och bilddagboka. Hua. Jag masar mig i alla fall in till stan, går på Kulturhuset och tittar på Loretta Lux-utställningen. Himla fina imaginära porträtt som hon kallar dem. Snygga färgskalor, mjukt, mjukt blixtljus. Men ändå så oroande. Varför har barnen så stora huvuden? Varför är deras ögon så stora? För det kan väl inte vara så att Lux använder modeller som har vattenskalle hela bunten? Tror inte det… Men hur farao gör hon då? Varför blir proportionerna så märkliga? Bilderna väcker fler frågor än svar. Så här i förkylningstider kan jag känna visst släktskap med Lux-barnen. Min skalle känns lika uppblåst som deras.

Jag går hem och lägger mig och läser, med avbrott för något enstaka fotograferande. The Good Husband of Zebra Drive av Alexander McCall Smith passar utmärkt för det.

Bilddagbok – igen!

Fredag. Det var inte direkt någon fest att vara på jobbet och hosta och snörvla som jag gjorde. Men vi gör ju tidning så det var inte direkt läge att ligga sjuk hemma, särskilt som det såg lite halvknackigt ut på morgonen vad det gällde redigeringen. Men det tog sig som sagt under dagen och vi kunde gå hem i resonabel tid. Skönt.

Jag glömde ju berätta att vi fick en till uppgift i skolan i går. Bilddagbok. Hört den förut? 😀 Det var ju lite roligt på ett sätt, jag har ju gnetat på med min dagbok i tre månader nu. Det har gått ner lite på lågvarv på sistone, men jag får försöka kämpa på och skärpa mig igen. Men jag har väl kanske inte världens idé för hur det hela ska presenteras. Vi ska hålla på från torsdag (i går alltså) till tisdag. Vi ska visa minst 26 bilder, för vi ska ta fem om dagen. Helst på klockslagen 9, 12, 15, 18 och 21. Jag tror att jag ska vara lite lagom anarkistisk mot tidpunkterna, det får bli lite när som helst på dagen när det finns bildmöjligheter. Man kan inte göra exakt som fröken säger, det måste ju hända något också när det ska plåtas.

Nåja. En första bildskörd var det här!

Projektsnack

Idag har vi redovisat våra parporträtt. Det var väldigt kul att se allas bilder, det fanns många olika lösningar, många hade valt att skildra arbetskamrater, några hade föräldrar med sina barn. Vi fick kritik parvis, en person gav positiva kommentarer, den andra parten var mer ifrågasättande. Nyttigt.

Det tog en bra stund att gå igenom allas bilder och efter en lunchpaus hade vi projektprat. Det blev också en parövning, hälften av gänget flyttade runt så man fick berätta om sin projektidé ett antal gånger och sedan fick man höra om kompisens idé. Sedan var det så klart öppet för att ge respons, tips och förslag. Bra och givande, men det var jobbigt att prata så mycket när man är förkyld. När skoldagen var över jagade jag ringblixt och kardborreband en stund på stan innan jag kastade i mig lite mat och drog till träningen.

Det var nog inte helt lyckat att gå till karaten och fotografera. Jag tränade visserligen inte, men jag kände mig trött, sliten och kände inte att jag tog några värst bra bilder. Hade nog varit bättre om jag gått hem och vilat. När jag till sist kom hem kände jag mig rejält trött och hängig.

Men här är dagens bildskörd. Överst syns mitt parporträtt, här nedanför kvällens karatebilder.

Förkylt

Idag var det tillbaka till jobbet igen. Jag har en begynnande förkylning i kroppen och det känns inte alls roligt. Det blev en ganska lång och slitig dag, vi gör tidning igen och var väl inte helt på banan, men efter idogt redigerande har vi väl hankat oss tillbaka till tryggheten igen.

Jag satt på jobbet till 19 och sen var jag helt matt när jag väl kom hem. Inga starka bildidéer utan snarare lite ”ynkporträtt” blev resultatet av denna dag.

En uppiggande detalj för trötta sinnen är att tulpanerna blommar fortfarande. Jag passade så klart på att ta en bild till. De är oemotståndliga. 😀 Man blir verkligen upplivad av dem.

Parporträtt

Idag har vi fått en snabbuppgift i skolan. Vi skulle ut i verkligheten för att ta en bild som skulle användas som illustration för en artikel om relationer i Tidningen Vi. Vi skulle fånga två personer på bild, de skulle ha någon form av relation till varandra och miljön skulle hjälpa till att beskriva relationen. Det skulle vara plåtat inomhus, mattar eller hussar med sina djur var förbjudna motiv och bilden skulle vara postad till vår lärare senast klockan 15.30 samma dag. Sedan skulle vi printa en A4 som ska redovisas på torsdag.

Inte helt enkelt… Vi satt nog allihopa som guldfiskar och gapade en stund efter att vi fått uppgiften. Men eftersom vi fick ta någon som vi kände som modell så var det inte helt hopplöst. Efter att ha funderat en stund och klurat ut tre idéer gick jag iväg. Jag hade bestämt mig för att testa stadsbiblioteket, Sostas kaffebar och Friskis & Svettis reception.

Jag började med Sostabaren, men det var så fullt att det inte skulle ha funkat att plåta personalen. Så jag nöjde mig med en kaffe innan jag gick vidare till biblioteket. På barnavdelningen fick jag ok från två bibliotekarier som var mycket hjälpsamma, men jag kände inte riktigt att jag fick till porträtten. De var lite stressade, det kändes uppställt och det kom folk som ville låna böcker, vilket gjorde dem splittrade. Så jag drog i väg till Fridhemsplan för att ta receptionisterna hos Friskis. Men det var bara en person på post, men då fick jag idén att testa restaurangen bredvid som hade personal på plats. Jag fick ett bra bemötande och jag hängde hos dem i säkert 30 minuter för att ta olika bilder. Det var väldigt mörkt och trångt i deras kök,men jag fick faktiskt ett par bra bilder eftersom personalen var så givmild och bjöd på sig själva och spexade för kameran.

På återvägen till skolan gick jag in på en skivbutik, där personalen snabbt sa ja till att bli porträtterade. Tyvärr var de lite stressade och den ena killen var inte helt sugen på att bli fotograferad, så jag fick inte många chanser. Det blev okej, men hade varit bättre om tiden hade varit längre.

Som en av kurskompisarna konstaterade, det hade varit lättare att ringa och boka tid i stället för att komma oanmäld och bara få en femminutare att plåta på.

Jaja. Bilder blev det. Jag visar några av de jag tog, redovisningsbilden kommer på torsdag.

Eftersom det är tisdag blev det så klart även några karatebilder.

Snabbspolning framåt

Idag hade jag en plan att jag skulle göra en drös med grejor på jobbet. Det blev inte så mycket av det, i stället var det andra saker som kom emellan. Det blev förvisso en del gjort, men prioriteringarna for all världens väg. Och jag blev sittande rätt länge med en lista med artikelidéer som skulle knäckas fram, jag kunde liksom inte gå förrän det var gjort. Vilket resulterade i att det blev så sent att jag inte orkade gå och träna. Det är farligt det där. När jobbet tar över ens liv och man inte ens orkar eller hinner göra sånt som är bra för en. Aj, aj!

Och väl hemma måste jag tillbringa en lång stund i en dammig källarskrubb med att rota fram ett papper till vår bostadsrättsförening och vips hade ju halva kvällen gått. Men jag har i alla fall hunnit få i mig lite snabbmat. Testade att köpa gyoza hos det nyetablerade sushistället tvärs över gatan. Det var ett sjyst fik där förut, nu är det sushi. Maten var okej, jag fick många tips av den kinesiska ägarinnan. Men man blir lite ställd ibland när det inte riktigt blir som man har tänkt sig, när man måste rycka in och göra helt andra saker än vad man planerat. Jaja. Det är väl en fråga om flexibilitet. Säkert nyttigt på nåt sätt.

Jag tittar på mina tulpaner och försöker samla mig inför morgondagen.

Rum och trädgård

Idag har jag varit på Kistamässan med min kompis A och hennes dotter. Vi har spanat in Rum och trädgård som alltså var temat för helgens utställare. Vi har varit på mässan förra året, då höll den till på den numera nedlagda Sollentunamässan. Vi gillade den skarpt då, men nyhetens behag var inte så starkt denna gång och vi var väl inte lika tagna.

Min kompis fyndade fröer, några pionknölar och ett par orkidéer, själv nöjde jag mig med att plåta blommor och titta. Men jag måste visst ha blivit lite tagen av blomprakten, för när jag kom hem så köpte jag två buketter med tulpaner… Lite blomsterfägring måste man ha. 😀

Se och lära

Eftersom gårdagen blev väldigt sen bestämde jag mig för att inte träna idag, jag plockade bara med mig kameran och övade mig genom att titta på. Det var väldigt nyttigt det med. Det är också väldigt roligt att fotografera när man har ett helt pass att koncentrera sig på. Det finns många olika delar och många möjligheter att fånga uttryck, rörelser och tekniker. Det tycker jag om.

Lördagsträningen inleds alltid med en liten filosofilektion, det gillar jag också. Idag var temat hur ska man leva sitt liv. Det måste finnas balans, och det gäller att vara här och nu. Två nycklar som återkommer också i träningen. Det måste finnas balans mellan hårda och mjuka tekniker, anfall och försvar. Och det gäller att koncentrera sig för stunden, följa motståndaren, iaktta och agera när man hittar en lucka. Lätt att tala om, svårare att efterleva i verkligheten. Men ett gott mål att sträva efter.

Festligt

Idag har jobbet rullat på som vanligt, det har varit mycket att göra. Tyvärr blev det en hel del problem på eftermiddagen då kontakten med nätet uppförde eftersom en fiberkabel hos vår nätleverantör hade pajat. Man märker verkligen hur beroende man är av internet nu för tiden, det gick ju knappt att jobba eftersom man inte kom åt vare sig e-post eller webbplatser. Plötsligt blev det väldigt svårt att kolla vissa faktadetaljer och allt kändes väldigt omständligt.

Till sist gav jag upp och gick hem och webbade i stället för att slippa trasslet. Eftersom vårt företag dessutom ordnade stor galafest på den före detta biografen Astoria på Nybrogatan var det lite bråttom… Men jag hann i alla fall göra mig fin, men jag hade så bråttom att jag glömde ta med mig kameran till festen trots att jag lagt fram den. Så snopet…

Partyt var roligt, konferencieren bra, maten god och prisutdelningen skoj att titta på. Kort sagt, det blev en bra kväll!