Karatebilder

Har haft lite rensning på hemmakontoret och hittade de här printarna från en av utställningarna vi gjorde när jag gick på GFU på Folkuniversitetet. Bilderna är tagna under 2009 när Tendokai-klubben tränade karate på Adolf Fredriks skola. Är det någon som vill ha någon av bilderna så är det bara att kontakta mig, mejla på info@johannamortberg.se.

Bilderna har passepartout och ramar av ekträ. Ramens yttermått är 45×35 cm. På baksidan har bilderna små distanskuddar som gör det lämpligt att exempelvis hänga dem från en tavellist. Kuddarna kan så klart tas bort om man vill hänga bilderna på annat sätt.

I din hand

Dagens tema var I din hand. Jag var ganska tidigt på det klara med att jag ville göra en bild med en tom hand. Alltså, ingenting i min hand. Tom hand skulle passa in på karate och ja, jag kunde inte riktigt komma på något intressant att ha i min hand.

Först hade jag läst fel och trodde att det var I min hand, men egentligen är det ju inte så stor skillnad. Plåtade en handbild som jag var ganska nöjd till, sedan i sista minuten testade jag att ta en annan bild, mer karateinspirerad. Det blev inte särskilt bra. Idén kändes tråkig, det var svårt att få bilden bra. Uh. Inte så kul. Men, det är ju något av grejen. Man har inte alltid bildidéer av toppklass, men man kommer ändå hem med något. Så här blev det.

Instruera mera

20090903_kl1830wSå var det dags för höstterminens första karatepass. Jag hann inte med i måndags, för vi blev lite sena på jobbet. Vi var ganska många, men samtidigt ett decimerat gäng eftersom två av våra huvudinstruktörer nyligen har opererat sig för knäproblem respektive ljumskbråck.

Så undertecknad fick ta hand om tre nybörjare och ett vitbälte. Mycket basic blev det, och mycket hjärngympa för min del. Inte så fysiskt kanske, men det kommer väl. Jag får försöka gympa på Friskis och träna extra hårt på lördagar när svartbältena har egen träning.

Det är bara att förbereda sig på att man kommer att få rycka in som instruktör, så nu skulle jag behöva fundera ut några pass också…

Karatefotografering igen!

Den här veckan är det sista veckan på karateterminen. Idag var det gradering och på torsdag är sista träningspasset och på fredag ska vi gå ut tillsammans och äta middag. Jag hade plockat med kameran i fall fototillfälle skulle uppstå. Jag började med att träna, men sedan smet jag faktiskt i från en stund för att fotografera, vi hade ju delat av salen så de som inte skulle gradera kunde träna.

Jag var lite ringrostig och jag fick byta batterier i blixten, så det tog ett tag att komma i gång och hitta rytmen och börja se bilderna. Men jag lyckades med lite ”nedsläckta” bilder med snabbaste slutartiden som blev rätt okej. Jag har knappt bildbehandlat dem, så det finns lite jobb att göra. Men några rutor blev helt okej! 😀

Jag fick dessutom en förfrågan av en kille som även tränar på Riksdagen om jag inte kunde komma och fotografera dem också. Så klart jag kan! Vi skulle bara hitta ett datum så kommer jag till dem också. För många år sedan har jag varit med om att ha uppvisning där, men det har ju utvecklat sig en liten klubb där också. Ska bli kul att träffa dem!

Så några vanliga bilder också…

GFU är över

Idag inledde jag dagen med att sticka ut på vårens första löprunda. Det var jobbigt så jag trodde jag skulle dö, men jag tog mig runt trots allt. Jag skulle egentligen ha varit med ute i Nacka och tränat karate och grillat med mina klubbkompisar, men eftersom det dessutom var sista dagen för vår GFU-utställning och bilderna måste plockas ner innan ett visst klockslag, så fick det bli löpning på egen hand för att jag skulle hinna.

Innan det var dags att hänga ner sammanstrålade vi nästan hela klassen på Himlalundens kaf’e9 uppe i Observatorielunden för en fika. Alla utom K var ungefär 30 minuter försenade (själv hade jag glömt busskortet och fick vända när jag nästan var vid Odenplan) så det var lite rörigt innan vi funnit varandra.

Vi hade en supermysig fikastund där alla pratade i munnen på varandra om allting, innan vi gick ner till skolan och hängde ner våra bilder och lämnade tillbaka krockar och nyckelbrickor. Så var det över och det var faktiskt riktigt sorgligt. Nu är det officiellt slut på GFU. Hur ska man klara sig?

Nå, som tur är ska vi fortsätta ses och försöka göra grejor tillsammans. Planer finns för en gemensam utställning. Det ser jag fram emot!

Längtar efter GFU!

Första tisdagen utan GFU. Utan klasskompisarna, fotoövningarna. Det känns tomt. Jag är inte ensam om att känna mig vilse i pannkakan, mina kursare skriver mejl och fejsbokar om att de också saknar våra lektioner. Kort sagt känns det helskumt att inte styra kosan mot Odenplan på morgonen utan att i stället gå till jobbet.

Jag karatetränar på kvällen. Det blir visserligen inga actionbilder plåtade, men jag börjar fundera på att ta med kameran nästa tisdag då det är gradering. Det vore kul! Nästa vecka är sista träningsveckan innan sommaruppehållet. De andra ska åka till Japan efter midsommar och då blir det tomt! Det hade ju varit så kul att åka med och fotografera. Men jag får satsa på nästa resa om två år eller nåt.

Rama eller inte rama – det är frågan

Idag har vi pratat ramar, montering och utställning. Efter en liten rundvandring i skolan där vi kikat på alla utrymmen har vi fått lära oss hur man monterar en bild på kapa. Vi har också fått tips om var man kan köpa ramar, passepartouter och annat som man kan behöva till utställningen. Det var nyttigt! Jag har också fått en liten genomgång av projektet.

Vår lärare gillar mina framsteg med ringblixten, nu handlar det bara om att fundera på om ringblixtbilderna med sina mörkare bakgrunder går att kopiera ihop med de vanliga blixtbilderna eller om man ska skippa dem. Själva frågan om hängningen är också något att tänka över. Ska jag testa min idé med montering på ett karatebälte eller ska jag köra traditionellt med ram och glas? Och vilken storlek? A5 eller A4, definitivt inte större än A3, lutar det åt. Hmm…

Efter lunch var vi på studiebesök hos fotografen Per Kristianssen. Kolla in hans bilder här. Han tar grymma gruppbilder, produktbilder och plåtar också arkitektur. Han berättade en massa för oss hur man använder ljus i studio, tipsade om utrustning att komma i gång med, och hur han tagit sig in i branschen. Han har ingen fotoutbildning utan började som bildretuscherare innan han ställde sig bakom kameran. Det var väldigt intressant, inspirerande och roligt.

Efter skolan ägnade jag en knapp timme åt att kopiera papper till årsmötet i vår bostadsrättsförening innan jag åkte och tränade. Det var inte lika jobbigt som i lördags, så jag måste ha blivit lite friskare. Skönt! Det blev några bilder också. När jag kom hem övade jag lite mer med ringblixten och makroobjektivet.

Bara blixt

Idag hade vi vikarie och blixt stod på schemat. Kalle Assbring kom och tog hand om oss igen och han förklarade hur man klarar kniviga situationer med tilläggsblixten. Synnerligen nyttigt och användbart. Först visade han bilder och sedan fick vi gå ut och öva på eftermiddagen. Det var galet soligt, eftersom våren är här nu så det var inte det lättaste, men vi kämpade på.

Vi skulle ta två bilder, en där vi medvetet exponerade ner bakgrunden för att få den bra och sedan lättade upp med blixten. Den andra bilden skulle blixten helst vara osynlig, den skulle bara ge en liten knuff åt bilden så färgerna fick sig en extra skjuts.

Så här blev mina bilder.

På kvällen var det karateplåtning igen eftersom jag måste öva med min blixt. Jag drog på effekten på max, ställde in ISO på 400, tiden på 1/250-del och sedan experimenterade jag med att ändra bländare lite då och då, jag växlade mellan f5.6 och f8 och så testade jag att ändra brännvidden på blixten för att få ett ljus som skulle bli mer som en spotlight och gå längre. Det var svårt att inte underexponera bakgrunden och även om bilderna blir renare för att bakgrunden inte slaskar in så mycket, så är jag inte helt nöjd än. Men det tar sig.

En mörk timme för en ljusare framtid

Eftersom doktorn konstaterade att det inte var nåt större fel på mig så bestämde jag mig för att gå och träna idag. Jag hostar fortfarande ibland och jag kan känna mig lite snorig då och då men någon gång måste detta elände ju få ett slut, så jag tränade karate.

Det gick ganska bra, men jag har förstås noll flås. Vid ett tillfälle när vi tränat med kongoken och rullat runt på golvet så kände jag mig lite vimmelkantig så då fick jag sätta mig en stund. Jag får säkert träningsvärk, men vad tusan, nu måste jag försöka komma tillbaka. Det blev bara pyttelite fotograferat på träningen, inga sensationella bilder, men jag övar mig med ringblixten. Jag måste ta lite fler porträtt! Men annars är jag nog hemma snart med projektplåtandet, nu gäller det att välja och bildbehandla.

På eftermiddagen hann jag smita förbi klädbutiken Encore som bjudit in mig till öppningen av deras nya butik på Norrlandsgatan. Det var fint och jag gick därifrån med en ny skjortklänning. Jag gillar verkligen deras kläder, skjortorna har toppkvalitet och skön passform, det enda som är synd att de har mer killkläder än tjejkläder. Men man kan inte få allt.

Idag var det ju också Earth Hour, en manifestation för att få folk världen runt att tänka mer på energisparande. Grejen gick ut på att så många som möjligt skulle släcka alla lampor hemmavid under en timme mellan klockan 20.30 och 21.30. Arla har sålt svarta mjölkpaket för att påminna om manifestationen och det var party på Skansen i samband med mörkertimmen. Jag kände mig lite trött i kroppen, så jag var tveksam till att hitta på något särskilt, men jag släckte och masade mig ut till Bonniers Konsthall som skulle vara nersläckt. Det var den nu inte riktigt, men jag fick mig en kvällspromenad och några bilder. Själva nersläckandet märktes inte så mycket i Vasastan/Kungsholmen, men Tuloskylten var i alla fall släckt. Sedan blev det stearinljus och en kopp varmt te som belöning.

Kent Klich och mera ringblixt

Skola igen. Det har blivit en lite märklig dag, vår lärare hade enskild genomgång med oss angående snabbuppgiften där vi skulle göra färgkorrigering och retusch. Det gjorde att hon satt i klassrummet och pratade med alla, medan man fick roa sig på egen hand när man haft sitt samtal. Som tur var så passade jag och en av kurskamraterna på att gå runt och mäta upp huset inför vår utställning, så det blev lite nytta gjord. Sedan var det ju trevligt att sitta och prata med kurskompisarna också så klart. 😀

På eftermiddagen väntade föreläsning med fotografen Kent Klich, kolla in hans bilder här. Det var mycket intressant, han var väldigt duktig att berätta om sitt jobb och hans bilder var väldigt starka. Jag gillade honom och hans inställning. Han har ett starkt socialt patos och har skildrat många utsatta människor i sina bilder. Han gör det på ett väldigt starkt och innerligt sätt som jag uppskattar.

Jag hann med en snabbfika med en tjejkompis och ta några bilder innan föredraget. Jag funderade också en hel del om tipsen kring min ringblixtadapter jag fått av vår lärare. När föreläsningen var över var det bara att omsätta tipsen i praktik på karateträningen. Nu gällde det, skulle jag lyckas stänga ner bakgrunden? Jag rattade in kameran på 200 ISO, 1/250 del och F8 till att börja med. Det blev helt galet mörkt, så jag fick gå upp till ISO 400 och sedan välja bländare 5.6. Jag var tvungen att gå väldigt nära för att blixten skulle orka med, jag hade kört upp den på +3 i effekt, men det var knepigt att få det att funka.

Jag förstår effekten som min lärare är ute efter, när det blir bra kan det bli väldigt bra, men jag hade svårt att hitta rätt situationer. Jag tror att jag börjar bli lite less också, det är svårt att hitta ögonblicken. Jag har varit på så många pass nu att man börjar bli lite mätt. På ett sätt är det kanske lättare på lördagsträningen med svartbältena, de är färre och lokalen där är renare i vissa vinklar. Men jag vill nog prova det här några gånger till för att se vad det ger. Men nu har jag i alla fall börjat förstå hur ringblixten kan användas och jag har också exponerat rätt ett par gånger! Det är fortfarande lite svårt för mig, jag underexponerar en del, kanske av slöhet, men nu har jag skärpt mig lite! Framgång!

Här är några av ringblixtbilderna, de är nästan inte behandlade, jag har bara dragit ner svärtan och skärpan i råkonverteraren och justerat vitbalansen en smula.