Depeche Mode

 I går var T och jag i Globen och såg Depeche Mode. Det var något av en slump. Depeche skulle egentligen ha spelat i Borlänge på Peace & Love-festivalen. Men festivalen gjorde konkurs och bandet blev i stället ombokade till Globen. Jag lyckades fixa biljett lätt som en plätt och i går var det dags. Det var hur soft som helst. Vi kom dit strax efter att portarna öppnats, det var bara att gå raka vägen in, få sig ett armband och ställa sig vid scenen. De bästa platserna var tagna, men vi hamnade ett par rader från högerkanten på den lilla catwalk som fanns vid scenens högra sida. (Sett från publikhåll alltså.) Toppenbra.

Innan det drog i gång träffade vi också min skolkamrat P, vi gick gymnasiet tillsammans och har knappt setts sedan dess. Det var kul att ses igen och snacka och jag tror att vi båda var oss ganska lika sedan skoltiden. gud, det har ju nästan gått halva livet sedan vi tog studenten…

Hur som helst, Shout out Loud var förband, de var rätt okej, men sedan var det dags för Depeche. Jag har sett dem ett par gånger tidigare och gillar dem även om jag inte har så många skivor. De är riktigt bra live också, Dave Gahan är en publikdomptör i stil med Bono och sjunger fantastiskt bra. Det var lite segt i början med låtarna från nya plattan Delta Machine, men när de började rada upp klassiker så var det grymt drag i publiken. Tråkigt nog var Gahan inte ute på catwalken så mycket som jag hoppats, så vi var en aning på kanten, men upplevelsen var fin. Det blev inte så bra bilder dock. Lite långt avstånd. Hur som helst var det en jättebra konsert, även om den kanske kändes lite tröttare i början än senast jag såg Depeche på Globen för två tre år sedan. Det svänger fortfarande och Dave Gahan vet hur man ska hantera ett mikrofonstativ.

Här är några bilder i alla fall.

Biljettkö

Så var det dags igen. Alla blev nog ganska förvånade när det meddelades att Bruce Springsteen och E Street Band kommer till Sverige igen 2013. Det blir spelning på nya Friends arena i Solna. Först gällde det bara 3 maj, men så kom det en extra spelning 4 maj också. Men biljettköandet gick bra. Jag åkte till Globen, min vana trogen, kom dit strax före 6 på morgonen. Och fick nr 25. Det var inga som helst problem att köpa de biljetter jag ville ha. 🙂

Brucemani igen

Så plötsligt har ryktena kommit i svaj igen. Det vankas både ny platta och turné. Vem det gällde? Bruce Springsteen naturligtvis.

Och så börjar den vanliga karusellen av nojor. Plattan är inte släppt än, ingen vet särskilt mycket. Men biljetterna till turnén ska hastigt och lustigt vara på G. Det är bokat för en spelning på Ullevi i juli nästa år. Jag lyckas på tag på två biljetter till konserten via ett specialsläpp på nätet för medlemmar på Live Nations klubbsida. Det går oväntat lätt trots att jag sitter framför datorn utan stora förhoppningar.

Men på själva släppdagen är det ju vänner som ska hjälpas, så jag beger mig i ottan till Globen. Det visar sig att släppet ska ske inte vid de vanliga biljettkassorna, utan vid Skyviews biljettkassa. Genast nojar alla för att de tre kassorna inte ska räcka för att hjälpa oss som är på plats. Jag har nr 84 i kön och så småningom är vi över 100 pers vid Globen. Listor och nummer fixas. Vi står och kurar i snålblåsten. Många värmer sig på McDonalds så länge det går.

En del har köat i ett par tre dagar för detta. Jag är glad att jag kommer loss samma dag och är säker på att det ska ordna sig. Men det blir på håret. Det går långsamt och när det bara är en handfull personer framför mig så kommer beskedet att det är utsålt. Men strax kommer glädjebeskedet att det blir en andra konsert, så då har jag hamnat i guldläge. Jag köper åtta biljetter till den nya konserten och kan hjälpa de som har bett om hjälp. Skönt!

Det blir tre Brucekonserter nästa sommar. Två på Ullevi den 27 och 28 juli och en i Berlin den 30 maj. 😀 Fest!

The Wall

Den här kvällen hade vi som så många andra begett oss till Globen för att se the Wall, en konsert med Roger Waters. Ett liveuppförande av den berömda skivan, med dockor, projektioner, filmer, gigantiskt murbygge och massor med effekter.

Vi hade sittplatser rätt högt upp på ena långsidan, men man såg trots allt rätt hyfsat. Enda trista var att några av dockorna som hängde i taket skymde en av de stora skärmarna som de visade film på. Hur som helst var det kul att höra musiken live, det var skoj att höra Roger Waters sjunga och det var maffigt med alla effekter. Pyroteknik, flygplan, svävande grisballonger, jättedockor… allt var med.

Men publiken var lite stel, det blev inte den där riktiga konsertkänslan. Fast det är ju svårt att uppnå när det bara är sittande publik. Men det var i alla fall kul att ha sett föreställningen.

Halo och flyttstök

Idag är första dagen på nya kontoret. Det har tagit tid att komma på plats. I måndags arbetade jag på gamla kontoret och i tisdags hann jag bara komma till det nya kontoret och få ett passerkort innan det konstaterades att det inte fanns något nät jag kunde jobba i. Så då var det bara att ta mitt pick och pack och åka tillbaka till gamla kontoret eftersom jag inte hade den dosa som krävdes för att fixa det trådlöst. Nyinstallerad på citykontoret bekantar jag mig med omgivningarna och går ensam omkring på det tysta och ödsliga våningsplanet. Det är väldigt färgchikt. Som att gå runt i Tunbjörks kontorsbilder. Men jag gillar det där blekblåa de har på väggar och möbler. Det är fint.

När kollegerna kommer tar vi oss en tur till terrassen på trettonde våningen. Där beskådar jag halon som blänker över hela Stockholm. Det är så mycket iskristaller i luften att solljuset bryts, skapar en båge runt solen och två kraftiga bisolar på var sin sida om den riktiga. Coolt! Jag har nog aldrig sett nåt liknande. Hela härligheten får inte plats på bild, men åtminstone halva.

Det speglar dagen lite. Det blir liksom halvdant med allting. Men det tar sig.

Sky view

Jag smiter ut en sväng på lunchen och går en promenad vid Globens köpcentrum. Solen skiner, det är lite blåsigt men ganska somrigt i luften. Den senaste attraktionen, de båda hissarna på Globen, åker upp och ner med turister.

Det ser lite lustigt ut när de små bollarna åker uppför den stora bollen. Här för några veckor sedan stannade ena hissen pga elfel så brandkåren fick komma och evakuera passagerarna. De fick gå på en liten spång från den trasiga hissen till den andra. Lite läskigt. Men allt gick bra.

Jag undrar just om man ser nåt, på vägen upp åker man ju som på baksidan av alltihop. Men kanske ser man ändå?

Jag plåtade förresten med min telefon, Nokia N900:an. Det blev väl inte så tokigt för att vara taget med mobilen.

Globen

Så var det dags att jobba igen. Lite synd att sitta instängd när vädret är fint, men jag fick mig en solglimt på hemvägen. Fick också med mig en fin bild av Globen. Den är inte lätt att plåta, men det finns några vinklar där den gör sig bra.

Det är ju lite roligt med en rund byggnad trots allt.

Har ju försökt en del tidigare att plåta Globen och jag kan nog inte påstå att jag har lyckats, men det är roligt att prova igen då och då. Det här blev ganska okej. Det är alltid trevligare med fint väder, är det grått kan det verkligen vara trist runt arenan.

Balkonglåda och dansfest

Det har blivit mer och mer vår. Solen skiner den här dagen när undertecknad och den käraste promenerar till ett förortscentrum, inhandlar balkonglåda, jord, parasoll och blommor. Sedan planeras det i raskt takt, det vattnas, och när balkonglådan är full med blommor så lagar vi mat, tar på oss tjocka tröjor och äter ute.

Gulash, en kall öl och ostkaka med jordgubbssylt och grädde till efterrätt. En rent ut sagt kunglig lunch.

Sedan åker vi till Globen för att kolla in The Last Bounce, dansgruppen Bounces avskedsföreställning. Tack vare kärastens goda kontakter sitter vi furstligt i en loge högt över scenen. Trots stor skepsis mot dans blir det en succé.  Vi går ut och äter middag på ett söderhak, och dricker en drink eller två innan det är hemgång. Myshelg! 🙂

En röd liten stuga

Konstnären Mikael Genberg har placerat en röd liten stuga på Globen. Det ser för knasigt ut! Men nog vore det skoj att bo där uppe. 😀 Snacka om utsikt man skulle ha! Genberg har en idé om att placera en liten röd stuga på månen också, för att symbolisera drömmar. I samarbete med Nasa ska det visst bli verklighet 2012. Vilken grej! Där kan man verkligen tala om högtflygande planer. Men vill man så går det. Så är det faktiskt med det mesta här i livet, även om det kan te sig annorlunda först. Drömmar går att förverkliga. Det känns skönt att tänka på.

Under Globen

Idag är en pysslig dag. Jag hjälper min vän C att tvätta, vi dammsuger, promenerar i väg på fika, köper kattmat och andra förnödenheter, går på fotoutställning på GFU, shoppar kläder på NK, äter sushi på Söder och promenerar ända till Gullmarsplan för att sedan göra en avstickare in i Globens hemliga förråd för att hämta grejor och tröjor som C ska ta med sig till sitt jobb.

Vi åker förbi Cirkus och dumpar tröjorna och får slinka in och se en snutt av Bob Hund som har konsert. Vi lyssnar på tre låtar innan vi slinker ut igen och flanerar tillbaka in till stan. På vägen passerar vi Roy Anderssons kontor, där spårvagnen till glömskans flod Lethe står i skyltfönstret. Kult.