förkyld

by

Snuvigt

20091130_kl2056wDenna dag har präglats av förkylning, även den. Skönt då att inte behöva gå på jobb utan att kunna stanna hemma. Men orken har trots allt varit lite bättre, så jag har suttit och gått kurs framför datorn. Tack vare Trygghetsrådet har jag fått chansen att bygga på mina kunskaper och jag får gå distanskurser via nätet.

Så idag har jag tittat på grundkursen i Illustrator. Mycket pedagogiskt med videoexempel, jag har också suttit själv och knåpat i programmet för att verkligen praktisera. Jag ritade som besatt för att försöka få grepp om hur man hanterar ritstiftet, vilket inte var så himla lätt. Men jag tror jag börjar få kläm på det nu! 😀 Bonus var också att det var lätt att glömma förkylningen när man försökte hantera det bångstyriga ritverktyget. Dubbel vinst.

by

Förkylt


Warning: A non-numeric value encountered in /data/0/4/04547da3-d5a2-4560-8b46-a8d66bf916e1/johannamortberg.se/public_html/wp-content/plugins/nextgen-gallery/src/DisplayTypes/Thumbnails.php on line 72

Jag inleder mitt nya levnadsår med att vakna förkyld. Snorig, täppt i näsan och aningen febrig, men jag tror inte att jag fått svininfluensan. En klen tröst, även om man inte är dödssjuk är det ju ändå pisstråkigt att vara sjuk. Jag inventerar medicinskåpet och petar i mig diverse medikamenter för att  fördriva otyget. Det går väl så där.

Tillbringar dagen hemma, tvättar kläder, lagar curry. Är tvungen att ta mig till butiken två gånger för att handla och blir alldeles tagen av utflykterna. Roligare dagar har man ju varit med om.

by

I huvudet på Loretta Lux


Warning: A non-numeric value encountered in /data/0/4/04547da3-d5a2-4560-8b46-a8d66bf916e1/johannamortberg.se/public_html/wp-content/plugins/nextgen-gallery/src/DisplayTypes/Thumbnails.php on line 72

Idag känns förkylningen om möjligt värre än i går. Blä. Orken räcker inte till mycket, och så ska man vara kreativ och bilddagboka. Hua. Jag masar mig i alla fall in till stan, går på Kulturhuset och tittar på Loretta Lux-utställningen. Himla fina imaginära porträtt som hon kallar dem. Snygga färgskalor, mjukt, mjukt blixtljus. Men ändå så oroande. Varför har barnen så stora huvuden? Varför är deras ögon så stora? För det kan väl inte vara så att Lux använder modeller som har vattenskalle hela bunten? Tror inte det… Men hur farao gör hon då? Varför blir proportionerna så märkliga? Bilderna väcker fler frågor än svar. Så här i förkylningstider kan jag känna visst släktskap med Lux-barnen. Min skalle känns lika uppblåst som deras.

Jag går hem och lägger mig och läser, med avbrott för något enstaka fotograferande. The Good Husband of Zebra Drive av Alexander McCall Smith passar utmärkt för det.

by

Förkylt

Idag var det tillbaka till jobbet igen. Jag har en begynnande förkylning i kroppen och det känns inte alls roligt. Det blev en ganska lång och slitig dag, vi gör tidning igen och var väl inte helt på banan, men efter idogt redigerande har vi väl hankat oss tillbaka till tryggheten igen.

Jag satt på jobbet till 19 och sen var jag helt matt när jag väl kom hem. Inga starka bildidéer utan snarare lite ”ynkporträtt” blev resultatet av denna dag.

En uppiggande detalj för trötta sinnen är att tulpanerna blommar fortfarande. Jag passade så klart på att ta en bild till. De är oemotståndliga. 😀 Man blir verkligen upplivad av dem.