Månad: februari 2009

by

Hemma hos Tjorven och Skrållan

Idag har jag hälsat på min goda väninna K. Vi har inte setts på ett tag så det var skoj att åka över på en fika, prata och gulla lite med hennes två katter Tjorven och Skrållan. Jag har också blivit invigd i spelvärlden. K har visat mig några fullkomligt beroendeframkallande dataspel. De går under namnet Hidden objects och går ut på att man ska hitta grejor som finns gömda i olika miljöer. Man kan få ledtrådar för hur grejorna ser ut och sedan är det bara att klicka på. Det är lite Indiana Jones-inspiration över spelen och man blir fast på nolltid.

Så när vi fikat klart spelade jag mig igenom några banor medan K diskade och pysslade. Riktigt roligt måste jag erkänna, men jag tror inte att jag kommer att provspela eller köpa några av spelen. Då skulle inte få ett smack gjort om det fanns sådan förströelse i burken…

Idag är det för övrigt två månader sedan jag startade med bilddagboken. Det firas med de här bilderna.

by

Dimmiga besked om ringblixtar

Idag har jag ränt runt på stan i jakt på en ringblixt. Det visade sig svårare än jag tänkt mig att få fatt på något vettigt. Det var alltså inte bara utomhus det var dimmigt, jag som ville bli klokare på ringblixtområdet fann mig trevande i dimman ganska bokstavligt även på det planet.

Kameradoktorn hade visserligen en mycket smidig Metz-variant, men det var ingen riktig ringblixt eftersom lamporna satt på två sidor i själva ringen. En adapter som man sätter på sin vanliga blixt skulle tydligen ge ett något jämnare ljus, så det lät bättre. Ett besök på Fotovideo gav inga bättre kunskaper, de visste inget om någon adapter utan kunde bara tala för superavancerade ringblixtar i 20000-kronorsklassen… Kanske inte riktigt min tepåse.

Men det verkar som om det finns två ringblixtar värda att kolla upp på Scandinavian Photo. En Sigmablixt och en adapter som kostar 3500 respektive 2500 kronor. Lite mer rimliga priser.

by

Softarfredag

Efter en ganska mastig dag med skrivande, webbande och ett tretimmarsmöte för att utveckla vår tidning var jag ganska mör när jag lämnade jobbet. Skönt var det då att ladda upp med take away från en thairestaurang, en drös avsnitt med Sopranos och så bara slappa i soffan med min vän C. Äta, kolla superbra tv-serie och ta det lugnt.

by

Vassa armbågar

Idag hade vi vikarie i skolan, fotografen Kalle Assbring kom och berättade för oss om frilanslivet och hur han jobbar. VI fick se en massa bilder från hans bok Outernational som handlar om Trinity, ett sound system som spelar reggaemusik. Kalle har följt några av killarna under flera år och han berättade om slitet med att göra en bok och mycket mera. Det var väldigt kul. Han och jag har faktiskt jobbat ihop, han var fotografvikarie när jag var på Mitt i-tidningarna och vi gjorde åtminstone ett jobb tillsammans.

Nåväl. Det var lärorikt att höra om hans erfarenheter. Vi fick också nästa uppgift som vi ska jobba med i ett par veckor. Ett reportage från en plats där människor möts. VI ska välja ett ställe dit vi kan återvända, för vi ska berätta om platsen och människorna där. Nästa vecka ska vi göra i ordning 30 råkopior som ska redovisas nästa torsdag… Himmel! 30 råkopior! Även om vi ska göra så många för att träna på att jobba med makron i Photoshop så kan man ju inte bara göra ut skitbilder. De måste ju innehålla nåt. Så vad farao ska man välja för plats? Jag känner mig helt nollad. Detta borde ju passa mig eftersom reportage är det jag sysslar med till vardags i mitt jobb, men det här känns som ett helt ovant håll att närma sig jobbet från. Jag vet inte ens var jag ska börja. :-O

Men det kanske ger sig… Jag får fundera som en iller. Helt enkelt. Under tiden försöker jag bolla med bilddagboken och karatefotograferingen. Och jag tänker att man får nog allt ha lite vassa armbågar både som fotograf och som karateelev.

by

Mera tulpaner

Det är full fart i skolan, jag försöker göra mitt bästa för att hinna med att plåta till våra uppgifter. Det blir mycket funderande på uppgifterna, och bildbehandlande till bilddagboken. Jag känner att jag kanske inte alltid tar de mest innovativa bilderna till dagboken. Jag hinner inte. På dagarna är det fullspäckat med jobb eller skola och då är det svårt att hinna plåta. Sedan är det mörkt och man går hem till samma motiv. Jag tröstar mig lite med att man faktiskt får upprepa sig. Jag gillar ju mina tulpaner och plåtar dem nästan dagligen. antingen är det ljuset eller så har de vissnat lite mera. Det är intressant i det lilla perspektivet. I alla fall för mig.

by

Att hitta ett guldkorn

Idag i skolan har vi haft bildbehandling på uppgiften Close to home. Vi ska presentera tre bilder i A3-storlek som ska vara som stillbilder ur en film. Det ska finnas en berättelse och någon form av iscensättning av miljön eller personen. Dösvårt! Jag kom till skolan och tyckte inte att jag hade ett smack som var värt att visa. Patetiken flödade och jag tyckte bara att jag gjort gräsliga bilder. Jag hade haft jättesvårt med inspiriationen, inte hittat något att gå i gång på alls. Hu…

Men hur som helst, med en god dos peppning från vår lärare så insåg jag ju att det faktiskt fanns nåt där ändå bland rotet. Och efter en rejäl dos bildbehandlande så hade jag faktiskt lyckats vaska fram två helt okej bilder. En av dem visar jag här, de andra kommer nästa vecka när vi ska redovisa. Jag var ju dessutom så galet stressad att jag trott att vi skulle redovisa redan nu på torsdag, men när jag begrep att det faktiskt inte var förrän på tisdag nästa vecka så hade jag ju massor med tid att plåta nytt! 😀 Halleluja! Vilken lycka!

Efter plugget har jag också börjat plåta på karateträningen. Jag har ju tänkt göra mitt slutprojekt om det, jag hoppas det går bra. Jag har börjat fotografera så smått, så får vi se vart det leder. Än så länge är det med ganska blygsamt resultat, jag har inte heller provat ringblixten min lärare föreslog, men jag kommer väl dit. Måste plåta vanlig blixt först.

Här är några bilder.

by

Tulpantorka

Tidningslämning och en ganska sen dag. Jag var väl hemma strax före 20. Allt gick bra trots att vi trodde att det skulle bli ett förfärligt slit med att få ihop blaskan. Men det gick bra. Skönt. Tyvärr är man kanske inte på sitt skarpaste fotografhumör, men jag lyckades knåpa ihop några bilder.

Tulpanerna fortsätter fascinera, men jag måste säga att de vissnar lite väl fort. Det kan i och för sig ha sin charm det med, men mina vita tulpaner ser inte ut att dö på något särskilt estetiskt tilltalande sätt. Får se om förfallet blir lite bättre om någon dag…

by

Plåta där du står och går

Ibland är det svårt att hitta motiv när man ska plåta. Det som är bra med att göra bilddagbok är att man måste fokusera på nuet, plåta där man står och går. Rent bokstavligt. Det blev resultatet av dagens övningar. På kvällen passerade jag rulltrappan vid Tunnelgatan. Mörkret, trappan, det där urbana nödvändiga men rätt fula lockade. Jag tycker om bilder på lite sunkiga vardagsmiljöer som ändå har en slags skönhet.