Idag hade vi vikarie i skolan, fotografen Kalle Assbring kom och berättade för oss om frilanslivet och hur han jobbar. VI fick se en massa bilder från hans bok Outernational som handlar om Trinity, ett sound system som spelar reggaemusik. Kalle har följt några av killarna under flera år och han berättade om slitet med att göra en bok och mycket mera. Det var väldigt kul. Han och jag har faktiskt jobbat ihop, han var fotografvikarie när jag var på Mitt i-tidningarna och vi gjorde åtminstone ett jobb tillsammans.

Nåväl. Det var lärorikt att höra om hans erfarenheter. Vi fick också nästa uppgift som vi ska jobba med i ett par veckor. Ett reportage från en plats där människor möts. VI ska välja ett ställe dit vi kan återvända, för vi ska berätta om platsen och människorna där. Nästa vecka ska vi göra i ordning 30 råkopior som ska redovisas nästa torsdag… Himmel! 30 råkopior! Även om vi ska göra så många för att träna på att jobba med makron i Photoshop så kan man ju inte bara göra ut skitbilder. De måste ju innehålla nåt. Så vad farao ska man välja för plats? Jag känner mig helt nollad. Detta borde ju passa mig eftersom reportage är det jag sysslar med till vardags i mitt jobb, men det här känns som ett helt ovant håll att närma sig jobbet från. Jag vet inte ens var jag ska börja. :-O

Men det kanske ger sig… Jag får fundera som en iller. Helt enkelt. Under tiden försöker jag bolla med bilddagboken och karatefotograferingen. Och jag tänker att man får nog allt ha lite vassa armbågar både som fotograf och som karateelev.