Bildbehandla mera

Att vi skulle bildbehandla mer och undersöka Photoshop var en del av läxan udner lovet. Jag har kanske inte lärt mig så mycket nytt, i stället suttit som en robot och fixat med bilderna till mitt bildspel. Till slut vet man knappt vad man heter, bara för att man sitter och gör samma sak hela tiden. Och ändå har jag hälften av bilderna kvar…

Jag har haft svinjobbig träningsvärk i armmusklerna, det är gymdagen i söndags som spökar. Plus balansbollandet. Det har varit rätt jobbigt att sträcka ut armarna ordentligt för det har gjort så ont. Hu, då är man i dålig form… 🙁

En trög dag på många sätt… Lite bilder blir det också. Men det är svårt att hinna plåta nytt när man ska ta hand om det man redan gjort.

Tur hos tandläkaren

I dag var jag hos tandläkaren på morgonen. Fick stiga upp tidigt och var faktiskt lite nervös. Men allt gick bra! Jag behövde bara ta röntgenbilder, putsa bort lite tandsten och så slipade tandläkaren på en fyllning jag har som brukar remsa sönder tandtråden. Det var inte alls dyrt heller! 😀 Enda jobbiga var under slipningen. Tandläkarens slippapper fastnade mellan tänderna och ett tag trodde jag nästan att jag skulle få gå därifrån med mer skrot mellan tänderna än jag kom dit med. Men hon fick loss alltihop. Tandstensborttagningen fick det att ila som bara den och det satt i under dagen också, men det försvinner väl.

Hur som helst så firade jag med att köpa tulpaner till mig själv och med att köra ett träningspass med balansbollen där hemma. Men gud så trött jag blev i armarna!

Måndag igen…

Jaha, så var det arbetsvecka igen. Jag vet inte riktigt vart den där helgen tog vägen, men nu var det bara att gneta sig tillbaka i selen igen. Det gick trots allt ganska bra, det fanns att göra. Men jag kände mig ganska stel av träningsvärk, så det blev till att lunchpromenera och lägga sig i massagestolen på eftermiddagen för att försöka få bort stelheten. Det gick väl sådär.

Ovän med kameran

Efter en sockerchocksfika på morgonen går jag för första gången på länge till Friskis och gymmar. Kroppen är klen som en kattunge och de tlär bli träningsvärk som följd, men någon gång måste man ju börja om man har tänkt rycka upp sig.

Uppryckt är jag också i en annan bemärkelse. Med storkameran inne på service för att Nikonfolket ska byta gummigrepp på den så är jag hänvisad till min lilla digitalkompakt. Inget ont om den, det går att plåta i både råformat och göra manuella inställningar, men någon systemkamera är den inte. Jag vet inte om det är kamerabytet som gör att jag just nu tar helt värdelösa dagboksbilder. 🙁 Efter en dryg månad tryter inspirationen och jag har svårt för de brusiga bilder som blir resultatet av mina försök att anpassa mig till live view, små knappar och en svåråtkomlig vitbalans… Jag vill ha min systemkamera!

Tyvärr visar statusen på mitt serviceärende inget annat än ”väntar kostnadsförslag” trots att tre arbetsdagar passerat. Jag hoppas ju vid gud att de snart tar hand om mitt ärende så jag får min kamera tillbaka. Det är otrevligt att vara utan…

Finska bilder av snö berör

Idag passade jag på att kolla lite fotoutställningar för att bilda mig lite. Först gick jag till Gun Gallery på Runebergsgatan och spanade in Pentti Sammallahti. Jag gillade hans utställning Lumi, mycket. Små svartvita bilder, fotograferade i Ryssland och Finland av människor och hundar i staden, på vägen. Jättefina toner, tidlösa motiv. Folk som pulsar i snön över en gata där lastbilar susar förbi, Leninporträtt, hundar som springer, hundar som sitter på en motorcykel med snöskidor. Märkligt men finstämt.

Sedan knatade jag i väg till Kulturhuset och kollade in Julia Peirones utställning Golden Me. Jag vet inte om det var jag som var korkad, men det var ett porträtt på en ensam ung tjej, en stor bild med en massa tjejer som kollar rakt in i kameran och kanske ett tiotal bilder på hårsnoddar mot vit bakgrund. En snodd per tjej ungefär. Jaha? Inte mer? Det kanske var helt fantastiskt för henne att jobba med de här bilderna, men de bara gled av mig fullkomligt. Helt ointressant. För mig, alltså. De två bilderna med människor var så klart kompetent fotograferade, men de rörde mig inte det bittersta. Jaja. Allt kan inte passa alla.

Men det roligaste var nog affischen om att Debaser ska ha Springsteenafton. Det påminde mig om att det bara är ungefär sjutton dagar till Springsteens nya platta kommer. 😀 Härligt!

Kameran är gisslan

Det har blivit många sena kvällar i veckan för jag har suttit här och grejat med dagboksbilderna. Det tar tid att fixa två veckors plåtande även om grunden för bilddagboken är minimal bildbehandling. Men nu har jag kommit ikapp. 🙂 Det är också en månad sedan jag började dagboksplåta. Jag måste printa julskörden för att se hur långt jag fyller min lilla bok. Det kanske rent av är dags att stoppa? Fast jag tror inte att jag vill det. Det är väldigt stimulerande och prestigelöst att dagboksplåta. Plus att det blir ett underbart arkiv om trettio år.

För ett tag sedan läste jag om en kille so hade utställning, han hade tagit självporträtt varje dag under tio år! Det är ju helt fantastiskt,men det är nog lite väl häftigt, även för mig. Men man kanske inte ska tänka så långt framåt utan bara plåta på. Ibland blir det inte så bra för man hinner inte riktigt, men det är jäkligt skönt de gånger man sätter en riktigt bra bild. Då är man stolt.

Men det ska bli skönt att få lite mer plats i vardagen för annat än hysterisk bildbehandling. Jag måste fortfarande greja de två läxorna jag har kvar innan skolstarten, gärna gå på någon fotoutställning, träna, pyssla lite hemma… Läsa en tidning kanske.

För övrigt har jag lämnat in min kamera på service. Gummit där man håller högerhanden har plötsligt släppt och enligt teknikern på Nikon var det ingen mening att limma, då blir det bara värre. De får helt enkelt byta ut gummit. Det ska vara klart inom tio arbetsdagar och inte kosta så förfärligt mycket. Men tio dagar! Det är ju en evighet för min kamera att vara gisslan hos Nikon på Råsundavägen. Hur ska jag klara mig? Förhoppnignsvis blir den färdig fortare, och jag ska nog få den innan GFU-terminen börjar igen. Men jag känner mig naken ju… Min lilla kompaktkamera, en Panasonic LX2 är inte alls samma sak. Det syns på bilderna nu också, de är brusiga så in i bängen… Jag kanske bara får plåta i dagsljus tills jag får tillbaka D200:an? Vojvoj…

Mycket snack och lite fotografering

Idag har varit en ganska körig dag. Jag har pysslat på jobbet, vi hade ett evighetslångt men nödvändigt möte och sedan har jag suttit och redigerat en del. Jag var fullständigt slutkörd i huvudet när jag kom hem och jag hann knappt kliva in genom dörren förrän jag blev påmind om att det var styrelsemöte i vår bostadsrättsförening, vilket jag helt glömt bort.

Så det var bara att gå på möte och försöka väcka skallen så man kunde hänga med i budgetarbetet och protokollförandet. Sedan har jag skrivit ut protokollet, gjort förvaltningsberättelse och försökt skaffa mig koll på vad som måste göras inför årsmötet. Pust! Så det har inte blivit någon direkt tid över för att vare sig plåta eller greja med de sista jullovsbilderna. Jag hoppas komma i kapp på den fronten i morgon. I dag har det blivit ganska få och ganska krattiga bilder till bilddagboken, men jag får komma igen i morgon.

Åter till jobbet

Idag var första dagen på jobbet efter julledigheten. Lite trögt, men jag fick en mjukstart eftersom jag var hos frisören på morgonen. Jätteskönt, hårtvätt, lite huvudmassage, en kopp kaffe. Men precis när jag skulle bli klippt så sa det bara poff och så gick strömmen. Som tur var kunde min frisör klippa mig trots att ljuset var ganska dåligt. Det kändes en smula surrealistiskt, men det gick nog ganska bra ändå. Tror jag… Jag ser inte helt oäven ut i håret. Strömmen hade gått i hela kvarteret och även på andra håll i stan och den kom inte tillbaka under den knappa timme jag blev klippt.

Idag kom också årets första ekolåda, en välkommen dos frukt och grönt. Det gör mig glad när lådan står och väntar på mig när jag kommer hem. Banalt men sant, man kan bli glad av att titta på grönsaker. I alla fall jag.

Stockholm har blivit kallt

Sista dagen innan jobbet börjar igen. Jag tvättar, städar, gör en läxa till fotokursen (skriver om Esko Männikkö-utställnignen jag såg i Luleå) och bänglar med bloggbilder. Det tar sån tid! Hinner dock smita ut med kameran en stund för att plåta. Temperaturen har klättrat upp till nollstrecket och det snöar. Härligt! Det kanske kan bli skidspår i Stockholm också så jag kan åka lite. Blev ju bara en gång hemma på grund av hemska skavsår och kallt väder. Jag ska bara köpa nya pjäxor först…

Tillbaka i storstan

Jahapp, så var jullovet över och jag har lämnat lugnet i Norrbotten för storstadslivet i Stockholm. Jag har varit långt i från det där med datorer, men så här i efterhand tänkte jag uppdatera bilddagboken med några återblickar. Det kommer alltså mera från de veckor som förflutit sedan sist, så fort jag hinner få ut bilderna på nätet. Måste ju städa, tvätta, fylla kylskåpet och försöka komma i ordning igen. Som tur är börjar inte jobbet förrän på onsdag, så jag har lite andrum.

Man får väl satsa på den där devisen, ”Ta det lugnt, tag en Tulo”. Jag har ju skylten alldeles nära där jag bor, det är alltid lika upplyftande att titta på den när man går förbi.

Här är dagens bilder.