Ringrost

Det var ett bra tag sedan det hände något här på bloggen. Jag kan bara skylla på för mycket arbete och för lite fritid. Men eftersom jag numera har blivit frilans så kanske det ska finnas lite mer tid, eller i alla fall tid som jag kan styra över själv. Så jag tänkte försöka komma i gång och göra bilder och uppdatera det som har legat och väntat. Har inte fotograferat så mycket, men några bilder har det blivit under sommaren och hösten och jag ska göra mitt bästa för att lägga upp dem här.

Vi börjar med en bild från gårdagen, en promenad längs Kungsholms strand.

Flera bollar i luften

Som frilans måste man ju ha en webbplats och det har naturligtvis även jag (tack Peppe och Let IT Rock) och mitt företag Myriad Media. En webbplats behöver ju så klart även bilder och den här dagen var det dags att hotta upp bildmaterialet till min sajt. Mina två GFU-kamrater ställde upp, K var min eminenta assistent och C lånade ut sin studio, och det blev en otroligt rolig dag.

Vi fick låna blixtar, beauty-dish och softbox av C och det kändes superlyxigt att få vara i studio, fira ner fond och sätta ljus tills man blev nöjd. K fick fotografera eftersom jag skulle jonglera till mitt porträtt och sedan tog vi några produktbilder på kamera, alfapetbokstäver och datormus för att använda till menyknapparna på sajten. Det var så himla kul! 😀 Det var en härlig känsla att äntligen få ha roligt på arbetstid och känna att man gör något meningsfullt och kreativt. En jättekick!

Här är några av bilderna som K tog på mig.

Högt i tak

Besöket på Klättercentret vid Telefonplan blev en hisnande upplevelse. Det var högt i tak och det fanns massor med väggar, samt en höghöjdsbana där man kavade runt på rep, bildäck, nät och allt möjligt. Tokigt!

Vi nöjde oss med att klättra lite beskedligare, eftersom jag är nybörjare klättrar vi leder på 4-5 ungefär. Det fanns också väggar som mer liknade utomhusklippor, skrovliga, med sprickor och möjligheter även utanför greppen. Jag skavde knäna lite på en sådan och har kommit fram till att jag nog får köra med långbyxor framöver. Väggarna är ju sträva som sandpapper, så det är lätt att man får små skrapsår.

Nystart

Den här dagen är min sista som anställd, i alla fall för ett tag. Jag avslutade mitt vikariat på Sportbladet för att satsa på en karriär som frilans. Kul och peppande, men så klart också lite pirrigt och nervöst. För ekonomins skull. Men kan andra så kan väl jag, så det ska nog ordna sig.

Jag passade på att träffa min vän A på kvällskvisten, vi åkte högst upp i Skatteskrapan och satte oss i Himlen därtills skybar. Med hela stan under oss smuttade vi champagne och pratade om livet, jobbet och allt möjligt annat. Det var otroligt trevligt och en väldigt passande avrundning inför stundande frilansliv. Baren var väldigt mysig om än något bullrig, men med en så fantastisk utsikt var det lätt att ha överseende med en sådan sak.

Uppåt väggarna

Idag har T och jag varit på ny utflykt. Vi begav oss till Västberga för att klättra på Karbin. Det var kul, jämfört med Klätterverkstan i Sickla där vi varit tidigare kändes detta lite mer luftigt och inte lika trångt.

Det var inte heller lika många kalasande barn som stojade runt, vilket faktiskt var skönt. Vi kunde i godan ro bekanta oss med väggar och leder och blev man trött var det bara att ta sig en fika och slappa lite. Vi lär nog återkomma.

På plats?

Idag har jag varit ute med min fotokompis K för att spana in fotoplatser. Jag fick en förfrågning om ett bildjobb och letade miljöer, vilket resulterade i att K och jag besökte Skogskyrkogården och Djurgårdsbrunnskanalen.

Det var soligt och fint väder, Skogskyrkogården visade sig från en av sina bästa sidor, men tyvärr passade det sig inte riktigt för det tänkta jobbet. Det visade sig vara allt annat än lätt att undvika gravstenar, lyktstolpar, besökare och kända vyer, så det var bara att släppa idén och åka vidare. Bättre gick det vid Djurgårdsbrunnskanalen som blev förstahandsvalet. Tyvärr visade det sig någon dag senare att fotojobbet inte blev av, men K och jag hade det hur som helst trevligt när vi förhandsjobbade. Ibland är det viktigt att bara få en anledning att plocka upp kameran. Ännu trevligare blev det när vi upptäckte en flock höglandskor som betade i Isbladskärret. Det blev minsann lite naturfoto också!

På väg uppåt

Vi har börjat klättra. Eller rättare sagt, T har gjort det förut, jag har provat på och nu är tanken att det ska bli lite mer regelbundet. Efter att ha gått en kurs på Klätterverket i Sickla har jag nu skaffat mig det gröna kortet som krävs för att kunna säkra T. Jag har också införskaffat skor, sele, karbin och broms så jag slipper hyra varje gång. Nästa projekt är att prova sig runt Stockholms klätterhallar för att hitta rätt ställe. Hittills har vi varit i Sickla, näst på tur står Karbin i Västberga. Det finns också ett ställe på Telefonplan, Klättercentret.

Det är kul att klättra, men jobbigt för armarna, man får fort mjölksyra. Lite läskigt är det också när man kommit upp en bit. Men det är inget farligt att falla, selen bromsar säkert.

Nya perspektiv

T och jag åker in till city för att gå på Fotografins Hus på Skeppsholmen. Men innan vi slinker in och tittar på fotografier spankulerar vi längs kajen och tittar på båtar. Det är sol, varmt och vackert. Och på Fotografins hus får vi trevliga upplevelser i form av Margeritha Spiluttinis bilder av byggnadsverk i alperna.

Vi avrundar med att gå och sätta oss på fartyget Af Chapman och äta lunch. Caesarsallad för T och fläsk med löksås för mig. Toppengott! Sedan åker vi hem till förorten, grillar kött, steker champinjoner frasiga med smör och vitlök och äter en kungligt god middag. Ibland behöver man inte bege sig så långt för att skaffa sig nya perspektiv på tillvaron.

Weeping Willows

Tillbringar en kväll på mysiga Mosebacke med T. Anledningen? Weeping Willows gör sin enda Stockholmskonsert. Kvällen är fin, solen sänker sig sakta, det är ganska varmt och massor med folk.

Utsikten är som vanligt fantastisk och det blir en grym spelning. Livekänslan är total, publikresponsen stark. Fina minnen helt enkelt. Särskilt trevligt är det att tänka tillbaka på framåt höstkanten när vädret visserligen är soligt men för kallt för att sitta ute i.

Sommar på Mosebacke, det är något visst. Så är det bara.

Stilla liv

Så där dagen efter bröllopet var vi lite småsega, det blev en sen kväll och det var skönt att bara softa, läsa bok och ta det lugnt. På eftermiddagen kom T:s syster med familj på besök, vi grillade, åt mat och pratade.

Det går fort att vänja sig vid att äta trerättersmåltider och goda efterrätter. Jag fick smaka äggost, vilket var en delikatess. Men även blåbärspajen var smaskens! Det blir att träna ordenligt nu om man inte ska lägga på sig…