by

Anställd igen

Är tillbaka i jobbsvängen igen, gör ett inhopp som webbredaktör på Aftonbladet. Men nu är jag inte på sporten utan på en temasajt om grön bilism. Det är kul. Och totalt annorlunda. Webbplatsen är inte lanserad än, så mitt jobb är att fylla den med material om miljöbilar. Tempot är avsevärt lugnare jämfört med sporten, men det är skönt att man har tid på sig att hitta bra grejer och skriva.

Jobbet varar till jul, sedan får vi se vad som händer. Mer frilansande hoppas jag, men kanske också fler inhopp. Det vore skoj att få fortsätta att skriva om miljöbilar, det är ett spännande ämne.

by

Underground hipstamatic

Jag har laddat ner några nya filmrullar till min Hipstamatic. Testade att plåta lite i tunnelbanan och det blev coolt. Jag ska försöka testa lite mer gatufoto, det verkar passa appen. Jag gillar verkligen den rullen som kallas Float och som ger en slags lite varm ton enligt beskrivningen. Jag gillar den nog mest för att det blev lite skönt gulgrått rasp på tunnelbanebilden.

by

Come on katten!

Ibland fastnar man. Motivmässigt, teknikmässigt eller känslomässigt. Ibland kan det vara bra att hänga upp sina bilder på nån viss grej, ibland är det sämre. Man vill ju inte fastna i något manér.

Själv har jag fastnat i att jag just nu plåtar där jag står. Kanske inte så genomtänkt, men det är svårt att låta bli, särskilt om man har djur omkring sig. Det blir många bilder av katter på fotpallar just nu… Förra julen fastnade jag exempelvis i att plåta pappas hund Kalle. Det var inte alls meningen, det bara blir så. Jag antar att det är likadant med spädbarn. Man tar bilder av dem bara för att man kan.

Nåja. Här är två kattbilder.

by

I all hast

Det blir ännu ett litet självporträtt med telefonen. Varken motivet eller vinkeln är ny, men det känns ändå lite roligt att plåta med Hipstamatic. Man vet ju liksom inte hur det blir på förhand. Jag gillar att det blir skapa färgstick, ruffigt och lite lortigt.

Ögonblicksbilder, fångade i flykten, med utrustning som inte alls är gjord för att ta skarpa bilder. Kvalitetsmässigt är ju iphonen ingen höjdare, men det gör inget. Den gör sig utmärkt för att ta såna där bilder som man kan trycka på tröjor. Lite diffusa, men coola och förhoppningsvis med nåt sjyst innehåll.

by

Snö!

Imorse när jag drog upp rullgardinen hade det snöat under natten. Inte mycket och inte första snön, men ändå. Jag passade att ta några Hipstamaticbilder, det är faktiskt väldigt inspirerande. Men det är lätt att slarva lite med utsnitttet, man tycker lätt att allt blir coolt bara för att det är färgstick i bilderna, men så enkelt är det ju inte. Och det är lite svårt att veta vad som kommer med. Och så gäller det att inte stoppa fingrarna i vägen för ”objektivet” om man nu kan kalla det pyttelilla hålet på telefonen för det.

by

Mera Hipstamatic

Det blev en bild idag med, jag hade varit ute och löptränat och tog denna med telefonen när jag kom hem. Lite svårt att sikta rätt, men det blev lite roligt ändå. Kul också att Hipstamatic lägger till ramar på bilderna, vita kanter, tejp, eller lite repor och grejer. Det blir fulsnyggt liksom. Och så är det ju fyrkantigt format. Lite polaroidkänsla. Känns rätt trendigt också även fast det funnits ett tag nu.

Det finns till och med fotografer som haft utställning med sina Hipstamaticbilder, så det är etablerat nu.

by

Hipstamatic

Jag har skaffat en ny telefon. En Iphone 4. Och givetvis har jag fallit för appen som heter Hipstamatic som låter en ta bilder med diverse olika filter, filmer och sånt som får fotona att se fräcka och coola ut på ett gammeldags vis.

Jag har så klart passat på att plåta en del med den, det är riktigt rolig. Genom att skaka telefonen kan man slumpvis välja filmsort och så blir det färgstick i bilden. Det har blivit några bilder på katterna Torsten och Pyret som jag och T är kattvakter åt. Kolla här! Jag har inte redigerat bilderna något i Photoshop, de är precis som de blev i Iphonen.

by

Rally-VM

I helgen var jag i Wales för att göra ett frilansjobb om svenske rallyföraren Patrik Sandell. Han hade chansen att bli världsmästare i SWRC-klassen i rally-VM, men tyvärr gick det inte hela vägen för Sandell som slutade tvåa sedan styrservon gått sönder redan på fredagen. Det blev också ett svensk VM-silver i PWRC-klassen där Patrik Flodin blev tvåa.

Det var hur som helst ett väldigt roligt jobb som jag gjorde för Östersunds Tidningar. Rallyt kördes utanför Cardiff och jag var där från fredag till söndag. Turligt nog var det fint väder, lördagen var solig och toppenfin, på söndagen var det mulet men uppehåll, vilket bäddade för bra fototillfällen. Det var skönt, det är alltid mycket jobbigare när det regnar och man är rädd för att utrustningen ska strula.

Hur som helst, här är lite bilder från helgen.

by

Porträtt på egen hand

Idag har jag varit hos frisören. Behövde sedan lite bilder för diverse olika anledningar, så det blev till att plåta självporträtt. 50-gluggen på, en enfärgad blus och en sjyst bakgrund (baksidan på min garderob). Trots att det var mulet och grått ute funkade det ganska bra med fönsterljuset. Jag hade först tänkt ta till blixten, men det såg så sjyst ut så jag lät bli. Självutlösaren på och sedan gällde det att sätta sig rätt, luta åt rätt håll, undvika reflexer i glasögonen, le lagom mycket, få med blicken rätt och skärpan på ögonen, ja… allt det där som ska stämma när man ska ta ett bra porträtt.

Det är inte helt enkelt att få till det där med avstånd, utsnitt i bilden och att få skärpan rätt när man själv inte kan kolla i sökaren. Så det blev ganska många tryck innan det fanns något som funkade att använda. Jag har ett par bilder som jag ska jobba lite mer med vid tillfälle, här är en av dem.

by

Cykelcross

Idag var T och jag i Kungsträdgården och kollade cykelcross. Det var coolt. Arrangören hade dragit en drygt 2 kilometer lång bana genom Kungsan, det var både sand, konstgräs, trappor och olika hinder som cyklisterna måste springa över. Grejen med cykelcross är att man ibland måste hoppa av hojen och bära den över hindret. Tävlingstiden var satt till en timme för herreliten och då åkte de så många varv som bara den.

En hel del taktik och teknik med andra ord, och väldigt kul att se på. Det blev dramatiskt om tredjeplatsen, en fajt som avgjordes med spurtstrid. Det blev en del vurpor också, det var knixigt och trångt och inte helt lätt att hålla sig på hjulen eller att köra om. Efteråt gick vi på det nyöppnade Bianchi caféet på Norrlandsgatan. Där fanns det massor med ursnygga cyklar till beskådande. Eftersom det var öppning och visning var det proppfullt med folk, så vi fikade inte där, men vi måste helt klart göra återbesök och ta en espresso.

Jag tog ett par bilder, men jag borde nog ha ansträngt mig lite mer. Nu blev det lite halvdant.