Födelsedagsmys


Warning: A non-numeric value encountered in /data/0/4/04547da3-d5a2-4560-8b46-a8d66bf916e1/johannamortberg.se/public_html/wp-content/plugins/nextgen-gallery/src/DisplayTypes/Thumbnails.php on line 72

Efter att ha ordnat frukost till mig har T åkt på jobbkonferens. Jag har därför firat min födelsedag lite stillsamt på egen hand med att köpa Bea Uusmaas bok om Andréeexpeditionen, ”Expeditionen, min kärlekshistoria” och ätit lunch på stan. Det blev lite asiatmat i Västermalmsgallerian och sedan en bit tårta på Thelins innan det var dags för ett nattpass på jobbet. Helt okej födelsedag. Men kan någon tala om för mig varför man inte längre kan få princesstårta med hallonsylt på konditori? Det ska det väl ändå vara i? Annars blir det ju bara grädde och vaniljkräm och det är ju inte alls lika gott som om man även får hallonsylt. Hm.

 

Alla siffor rätt

Gick förbi P-huset som ligger i NK-kvarteret. Snyggaste betongklumpen i stan. Notera siffrorna på våningsplanen… 20131125_kl1320w

Peter Le Marc har för övrigt plåtat omslaget till Skivan ”Nio broars väg” här.

Lite guldtråd

20131124_armband8wHar gjort ett nytt armband åt sambon. En fyrfläta med guldfärgad metalliserad tråd. Det blev riktigt fint faktiskt. Tråden var lite slingrig av sig, men det gick ganska bra att hålla ordning på den i flätandet. Jag tycker att det gav en liten extra dimension till mönstret att väva in tråden. Det blir lite extra färg.

Fryst mat

20131123_kl2053wJag och T hade varit på bio och sett Monica Z-filmen. På väg mot Skanstulls tunnelbanestation passerade vi en av de haussade Picard-butikerna. En fransk kedja som bara säljer fryst mat. Vi kikade in och butiken såg ju helt stendöd ut.

Det var ju stängt, men hur intressant är en matbutik som bara består av frysdiskar? Kalt, kallt och stendött. Fryst mat i lådor – kan det verkligen vara något?

Jag har kolleger som talat sig varma för detta, maten ska tydligen vara väldigt bra, när man micrat den, men jag är skeptisk. Att handla i en Picardbutik verkar ju vara dötrist. Bara en massa anonyma kartonger. Ingen färsk mat så långt ögat når. Nä, det är nog inte min grej.

Fotomässan

20131122_kl1018wI dag har jag varit på fotomässan i Älvsjö. Det var kul, mycket att kika på. Jag passade på att klämma på nya Nikonkameran DF. Retrolook med supermodernt innehåll. Jättesnygg kamera, lätt och med bra bildkvalitet. Tyvärr måste jag säga att fingrarna blev lite förvånade över de manuella reglagen. Det är så klart en vanesak, men det kändes väldigt avigt efter att man vant sig med rattarna på D700:an. Det kräver nog lite mer och gör att arbetsrutinerna blir lite annorlunda. Inte något dåligt, men ovant. Jag har känt mig småsugen på att byta upp mig till DF, men vi får se hur det blir. Det kostar ju en slant också. Jag är också lite nyfiken på 58 mm-objektivet med en ljusstyrka på f/1.4. Verkar vara en grymt maffig glugg av de bilder jag har sett, de mjuka övergångarna gör det till en lysande porträttglugg och ljusstyrkan är också en fördel. Hm. Kanske kan det bli en investering framöver…

Jag var på mässan med några fotokompisar och vi kollade runt på prylar, pratade skärmar, kollade stativ, bärremmar och annat nyttigt. Jag köpte en bok om matfoto och så kollade vi så klart utställningarna. Det var en del fina bilder, men lite rörigt. Och det kunde nog ha varit lite mer bilder, inte bara prylhysteri. Men det var kul att spana in mässan även om man var ganska mosig i huvudet efter en lång dag bland montrarna.

Lite sirap i brödet


Warning: A non-numeric value encountered in /data/0/4/04547da3-d5a2-4560-8b46-a8d66bf916e1/johannamortberg.se/public_html/wp-content/plugins/nextgen-gallery/src/DisplayTypes/Thumbnails.php on line 72

Har bakat lite i dag. Ett bröd med sirap som var väldigt tungt och kompakt som deg. Och så vanlig levain, som var synnerligen lös och puffig i konsistensen. Två motsatser. Sirapsbrödet har jag inte bakat förut, ska bli spännande att provsmaka det imorgon. Levainbrödet var lite besvärligt att baka ut eftersom degen var rätt kladdig och lös. Ena brödet blev därför inte så snyggt eftersom det fastnade i bakplåtspappret en del.

Här är de i alla fall.

 

Lite silverfärgat bling


Warning: A non-numeric value encountered in /data/0/4/04547da3-d5a2-4560-8b46-a8d66bf916e1/johannamortberg.se/public_html/wp-content/plugins/nextgen-gallery/src/DisplayTypes/Thumbnails.php on line 72

Har fått en laddning med färgad koppartråd, mer tenntråd och lite annat så jag kan göra lite fler tennarmband. Gjorde ett till mig själv i dag med silverfärgat skinn och en fläta i tenntråd och mörkröd koppartråd. Knapp och ögla är gjorda med rött skinn och sömmen på insidan sydd med röd tråd. Det blev helt okej, kanske lite brett att göra armbandet på 3 cm skinn, skulle kanske valt att göra det på 2,5 cm. Det är lätt att vara efterklok… Mönstret är en fyrfläta med 1-3-1-3 trådar. Koppartråden är lite svårare att fläta med, den är inte så slapp som tenntråden utan ormar sig mer. Lite pillrigt att hålla ordning på, men man får ta det lite lugnt så går det bra.

Här är några bilder.

Knop och knåp


Warning: A non-numeric value encountered in /data/0/4/04547da3-d5a2-4560-8b46-a8d66bf916e1/johannamortberg.se/public_html/wp-content/plugins/nextgen-gallery/src/DisplayTypes/Thumbnails.php on line 72

Jag har gjort ett par tennarmband till. Blev lite fascinerad när jag hittade ett par nya mönster på nätet, det ena en så kallad evighetsknop, vilket är en variant på råbandsknop, och ett mönster som heter Josefinaknop eller diamantknop.

Jag gjorde evighetsknopen med lite tennrester, knopen kräver ju inte så långa trådar, vilket var kul. Det andra mönstret, Josefinaknopen, var svårare. Jag googlade och hittade en video för hur man gjorde, sedan satt jag och övade ett bra tag med snöre. Egentligen är det bara över-under-principen, men det blir ju lite trassligare när man för in två öglor i ekvationen… Nå, till sist satt det och jag gav mig på att göra ett mönster med tre trådar, varav en rund skinnrem. Det var svårt i början kan jag säga att hålla rätt på alla trådar och dra dem rätt. Det blev enklare när man gjort några knopar. Men då kom nästa svårighet, att få avståndet mellan knoparna jämnt. Där var jag tvungen att spänna åt efteråt och det var svårt. Hade behövt dra ihop det hela mycket hårdare från början.

Sedan var det också klurigt att låta bli att trådarna korvade sig. De ville gärna byta plats, så jag fick pilla en hel del för att få dem rätt. Egentligen hade jag tänkt göra mönstret på svart skinn, men jag hade inte tillräckligt bred remsa. Så det fick bli grönt på grönt, vilket kanske blev lite mycket. Och jag borde nog ha gjort armbandet lite smalare. Jag gjorde det på 5 cm-skinnremsa, men 4 cm hade nog räckt. När man gör nya mönster är det lite klurigt att bestämma hur man ska sy fast dem vid skinnremsan och jag valde nog inte så bra i början. Stygnen blev väldigt synliga. Det gäller ju på något sätt att få dem att gömma sig bland tenntrådarna. Och hellre att de går längs med en tenntråd än tvärs över … Nå. Det var ju första försöket. Jag skulle gärna göra om ett armband med Josefinaknopen, men då tror jag att jag ska välja att göra det med bara dubbel tenntråd. Då blir det lite enklare.

Teckna typsnitt


Warning: A non-numeric value encountered in /data/0/4/04547da3-d5a2-4560-8b46-a8d66bf916e1/johannamortberg.se/public_html/wp-content/plugins/nextgen-gallery/src/DisplayTypes/Thumbnails.php on line 72

20131107_kl1448w För ett tag sedan surfade jag in på en webbsida tillhörande The League of Moveable Type. De pysslar med opensource gratistypsnitt. Jag började prenumerera på deras nyhetsbrev och de ska lära sina prenumeranter hur man ritar typsnitt!

Det är helt galet och helt fantastiskt. I nyhetsbrevet har man fått lära sig lite om rättigheter och varför det kan vara så himla bängligt med typsnitt. Men fria typsnitt av open-source-karaktär är mycket enkla, de funkar att använda på webben. Gänget har förklarat hur det går till att skapa typsnitt och första steget på vägen att göra sitt eget är helt enkelt att börja rita. På papper. Med penna. Men det finns en fiffig teknik, Noordzij-tekniken, som går ut på att man lutar pennan och skissar sin bokstav i stället för att rita ut konturerna av den. På så vis är det lättare att göra tunna och tjocka delar i bokstaven, man får in lutning och allt möjligt. Det låter töntigt enkelt, men vem som helst kan testa och få det att funka.

Så jag testade. Jag ritade och ritade. Testade olika bokstäver. Den senaste hemläxan är att skriva ett helt ord, nämligen canoe, med den här Noordzij-tekniken. Och prova olika varianter så man fattar vad det är som gör bokstäverna unika. Seriffernas utseende, x-höjden, nerslängarna, prickar, vinkeln på tvärstreck och liknande – allt är kännetecken för typsnitten och ger dem deras olika ansikten. Typeface, är inte det förresten ett otroligt vackert ord? Typsnitten har ju olika ansikten, olika personligheter.

Nå. Jag har skrivit canoe en massa gånger. Ser med spänning fram emot nästa lektion. Detta ska ju till sist leda in i datorn, men det är sjukt kul att bara hålla på och rita med pennor … Att man har glömt bort det.