En dag med få ord, solsken, många steg, tyst samvaro, trött kropp och få tankar avslutades med middag i en god väns sällskap. Jag lagade  skaldjurspasta och sedan satt min vän A och jag och pratade till långt in på natten. Det blev inte mycket gjort på bildfronten, några pliktskyldiga rutor.

Men ibland får man trycka på den där slutaren som inte sitter i kameran utan i minnet och bevara bilderna inom sig i stället. Det kan vara nog så god träning att se, trycka av men utan att lyfta kameran till ögat.