Typiska rester på nyårsdagen.
Nytt år, ny månad, nytt decennium. Då passar det ju utmärkt med att starta ett fotoprojekt. Jag kallar det 100 kökssaker eller 100 saker du hittar i vårt kök. Jag har valt att fotografera i svartvitt och jag tror att det här kan bli ganska kul. Man har ju fullt med knasiga saker i köket, många av dem med spännande former eller detaljer. Så nu kör vi! 100 dagar med köksprylar, stort, smått och allt vad det nu kan bli för något. Häng med!
Idag har jag firat min födelsedag med att gå på fotomässan, köpa en kamera (en Nikon D700) och sedan äta god mat hemma med T. Han lagade middag åt oss, räkröra på knäckeflarn till förrätt, stekt lax med mangosalsa, ugnsstekta potatisar och champagne från Sardininen till huvudrätt och sedan blev det princesstårta och kaffe till dessert. Superlyxigt!
Efter middagen roade jag mig med att ta porträtt på T med mobilen, jag har hittat en svartvit hipstamaticrulle som passade superbra. Den är kornig, har en del vinjettering och den passade toppenbra att plåta T med. Han är inte helt bekväm med att bli avbildad, men ställde upp för min skull och det blev riktigt bra eftersom både han och hans lägenhet är så fotogenique. I like!
Även om Övertorneå ligger både långt norrut och österut så är det faktiskt inte midnattssol där vid den här tiden. Solen är nere ett par timmar. Men det blir knappast mörkt för det. Men visst skymmer det…
Bilddagboken fyllde 6 månader i måndags. Det märktes inte direkt. Jag har bestämt mig för att fortsätta och köra ett år, det går liksom inte att sluta. Kameran är ju med överallt ändå. Ibland blir det många bilder, ibland färre. I helgen blev det ju en hel del så jag tycker nog att det jämnar ut sig i det långa loppet. Det blir ju bild varje dag.
Men idag måste vara något slags rekord i minimalism. Jag har tagit två bilder.Två knäpp. Inget mer. Låt vara att det blir fyra filer i kameran eftersom Lumixen envisas med att göra både en råfil och en jpeg när man plåtar i råläge. Men i alla fall.
Jag satsade på att bildbehandla i stället. Det är inga märkvärdiga snapshots, och ingen märkvärdig bildbehandling. Man kan ju inte göra vad som helst med en bild bara för att hotta upp den. Men det blev rätt okej ändå. Jag gillar det på nåt sätt.
I tisdags hade vi redovisning av de porträttbilder vi tagit i studio. Vår ordinarie lärare E var sjuk, i stället hade vi B. Det var intressant, men gav en helt annan infallsvinkel. I stället för att få mer personlig respons på svartvitkopieringen och bildinnehållet pratade vi mer generellt om ljussättning, från vilket håll ljuset kom, om det var hårt eller mjukt och sådant. Intressant förvisso, men hela vårt gäng hade nog helst fått feedback från E. Men vi har talat om att visa bilderna igen så hon får se dem.
Nåja. Jag kände mig rätt så nöjd med mina bilder, förutom att en av dem var ganska grådassig. Förmodligen mina misstag i kopieringen. Jag tror att jag suttit med en ganska ljus skärm hemma, så jag har dragit ner inställningarna en del och hoppas det blir bättre. Men snart måste man nog lära sig det där med kalibrering och allt om det fortsätter så här.
På eftermiddagen fick vi lära oss lite HDR-fusk. En teknik för att öppna samma bild två gånger i råkonverteraren för att exempelvis rädda olika partier i bilden som kan vara svåra att fixa genom att lätta upp eller mörka ner i Photoshop. Nu fick vi testa att behandla bilden olika redan i råkonverteraren för att exempelvis kunna måla fram en bättre himmel. Smart!
Här är i alla fall mina porträttbilder.
