by

Bildarbete

Har plockat upp lite gamla bilder och ägnat lite tid åt bildbehandling. Inget märkvärdigt egentligen, bara ett försök att göra något av sådant som har blivit liggande. Också ett sätt att fundera lite över arbetsmetodik, vad man gör och hur man ska förstärka känslan i bilden. Fundera på hur man vill att bilderna ska se ut. Det är inte alltid man har en så klar föreställning om detta, eller att man hinner jobba fram en speciell effekt.

Nå. Här är några bilder i alla fall på lite tulpaner jag hade hemma i vintras. Målet denna vecka är att bildbehandla lite varje dag.

by

På pysselkurs

I helgen var jag på fortsättningskurs i tennarmbandstillverkning på Folkuniversitetet. Samma lärare som när jag gick kurs på Medborgarskolan i höstas. Vi var fyra elever och det var hur kul som helst.

Denna gång fick vi lära oss fler mönster, lite tips på hur man flätar med pärlor, hur man gör josefinaknuten och hur man knyter armband i en slags rund knytteknik.

Det var sjukt roligt.

Vi fick också lära oss lite bra tips för hur man håller ihop flätor med många trådar (hundgummisnoddar) hur man gör läderändarna om man gör armband som bara består av tenntråd (klipp en t-formad läderbit, trä ”tappen” genom öglan, vik ner och vik över ”T-balken”, limma och sy ihop).

Jag flätade en makramévariant som jag provat själv tidigare. Nu gjorde jag den med tunnare tenntråd (0,25 mm i stället för 0,35) och så gjorde jag makraméknuten tre gånger per sida. Det gav ett spetsliknande utseende med större öglor på sidorna. Mycket fint! Jag köpte en bit cerise läder och har i dag syttihop själva armbandet. Jag valde att göra det med svart ögla och knapp, och svart kontrastsöm på insidan. Det blev riktigt fint! En ny favorit.

Armbandet i knytteknik var också väldigt roligt att göra. Men valet av tråd var kanske inte det bästa. Man klippte 5 meter tråd, delade den på hälften så man hade två 2,5 m bitar. Sedan trädde man på en ögla till ett lås och la de fyra tåtarna mellan varje finger på handen. Tråden i tumvecket tog man runt tummen, över tråden i pekfingervecket, skiftade och tog tråd nr 2 på insidan i handflatan, till nästa veck, över och skiftade med tråd nr 3 som man tog på insidan i handflatan, ner i lillfingervecket, över och skiftade med tråd 4 som man sedan trädde in i öglan man skapat vid tummen. Sedan tog man trådarna från lillfinger och mellanfinger vecket och drog åt vänster, samtidigt som man drog de två andra trådarna åt höger. En liten fyrkant bildades av trådarna, sedan var det bara att dra åt hårt och jämt och sedan börja om. På slutet trär man in spännet och när man ska fästa ändarna syr man in dem i korven som uppstått. Man får inte dra åt så hårt när man ska sy in ändarna utan lämna lite luft så nålen går igenom. Sedan limmar man eller bränner ändarna innan man klipper av dem. Min avslutning blev inte så bra, det blev en liten extra boll på sidan.

Nå. Man kan väva in pärlor eller små smycken med jämna mellanrum. Jag gillade knytandet, men slutresultatet blev inte helt bra. Kanske hade det varit bättre med två färger, eller en grövre tråd. Jag får väl prova igen. 🙂 Hur som helst blev jag sugen på att göra lite nya armband…

by

Cykel!

Min Bianchi! Jag tror jag ska döpa den till Faustino efter Fausto Coppi.

Min Bianchi! Jag tror jag ska döpa den till Faustino efter Fausto Coppi.

I dag har jag gjort något som fyllt mig med skräckblandad förtjusning. Jag har köpt en racercykel. Fåfäng och ytlig som jag är har jag såklart valt en Bianchi. Modellen heter Impulso och den har Shimano 105-komponenter.

Den är farligt snygg. Efter att ha fått med mig alla tillbehör som flaskställ, flaskor, sadelväska, däckverktyg, extraslang, cykeldator, strumpor och handskar klev jag ut på gatan med mitt fartmonster. Eftersom det är en racer har den ju pedaler för cykelskor. Jag har aldrig använd sådant tidigare, men jag skulle cykla hem hojen i vanliga skor. Det går det med, även om det kanske är lite obekvämt. Men feg som jag var ville jag inte starta direkt vid Hamngatan, utan jag promenerade till Slussen med maken som följt med som stöd. Och sedan promenerade jag lite till… Vid Skanstull kändes det lagom att kliva på hojen.

Ojoj! Det var ju inte ens nära hur det är att vardagscykla. Sadeln var högre än ett hus, styret var brett som en lagårdsvägg, det kändes oändligt långt till bromshandtagen och vingligt var det också… Jag klev av efter en bit, och gick lite till. När jag kommit till lite plattare terräng gjorde jag ett nytt försök. Ner med händerna i bocken, då nådde jag åtminstone bromsarna bättre. Men oj, då fick man ont i nacke och axlar bara av att försöka titta framåt! Sittställningen var sjukt ovan, men när jag hittat rytmen gick det i alla fall framåt. Och jag kunde svänga. Att växla verkade som rena grekiskan, men det slapp jag eftersom cykeln drev så bra att jag lätt tog mig uppför backarna som brukar vara en svettig pärs med lilla Svalan, min femväxlade cityhoj. Jag gick en liten bit för att undvika några höga gatstenar, men rullade på de sista 300 meterna hem. Det var coolt. Men läskigt!

Nu kommer nästa övning, att försöka lära sig sätta skorna i pedalerna. Efter ett snabbtest hemma, inomhus, visade det sig vara lättare sagt än gjort. Så det tar nog lite tid innan jag kommer ut igen. Men förhoppningsvis kanske maken kan ställa in sadeln lite bättre och jag kan lära mig växla nere på vändskivan på gården. Det vore kul om jag kunde ha lärt mig ta mig runt på mitt fartmonster till september. Då går motionsloppet Sthlm Bike som är på 42 km. Jag körde det i fjol på lilla Svalan, det var en njutning (eller snarare skitjobbigt för benen) och en underbar bana. Jag vill gärna åka igen, nu på en lite bättre cykel så jag slipper kämpa så mycket. Förhoppningsvis kanske jag kan vara bättre tränad också. 42 km är det längsta jag någonsin cyklat, innan dess är 22 km (t&r jobbet) det mesta jag kört på en dag.

by

Nytt armband

Har pysslat lite. Det var ett tag sedan jag gjorde tennarmband, men maken har haft ett önskemål som jag äntligen gjort till verklighet. Han ville ha ett brunt armband och så gillade han mönstret jag gjort på ett armband åt mig själv. Det är en fyrfläta där man flätar in vanligtvis en skinnrem men jag tåg två tenntrådar i stället och laborerade lite med färgen på trådarna. Och så är det två enkla treflätor på utsidan. Tre flätor alltså och ett lite bredare armband på antikbrunt renskinn.

Det blev faktiskt riktigt bra, även om jag var lite ringrostig och koppartråden gick upp i ena änden så jag fick fläta om lite när jag egentligen skulle sy fast flätan på skinnet… I helgen ska jag på kurs på Folkuniversitetet för att lära mig nya mönster. Ska bli kul. Kanske blir en liten nytändning, för jag har som sagt inte gjort några armband på ett tag. Men det finns ju också gränser för hur många man kan göra åt sig själv. 🙂

by

Norrglimt

Har varit en sväng i Luleå och hälsat på släkten.

Det är sån där bländande vår, snön är borta och solen skiner obarmhärtigt hårt på allt. Inte har slagit ut än och allt är täckt med en hinna av damm efter det där gruset som lagts ut under vintern. Hade det varit snö hade det varit bäddat för gudomliga dagar på skidor, men det finns som sagt ingen snö. Värmen har inte hunnit komma, men det är inte alltför frostigt. Ett slags mellanläge när allt står på vänt för att börja slå ut.

Man går omkring och kisar i det skarpa solljuset, allt är blekt, brunt, gulgrått och en smula visset. Men lite fint ändå.

by

Snygga sippor

Det är likadant varje vår. Man tänker att man ska plåta blommor, men i vanlig ordning upptäcker man lite för sent att det är blomfest i backarna och ger sig ut med kameran när det är för varmt, för ljust, för sent så att alla vitsippor och blåsippor visar sig från sin sämsta sida.

I dag väntade jag åtminstone till sen eftermiddag för att hjälpa upp situationen något. Vitsipporna blommade fint, de var i god form och det fanns även blåsippor, även om de så klart var lite risigare eftersom de blommar tidigare och ofta torkat ut när jag hittar dem. Vädret var soligt, men solen var på väg ner och det blev lite skuggor. Jag kröp runt för glatta livet och hittade en del roliga vinklar som jag gärna skulle fortsätta att prova. Det var fortfarande rätt ljust och inte helt lätt att exponera rätt, men det blev bilder som jag hoppas kunna fixa med snart.

Här är i alla fall några smakprov. Jag plåtade mest med makrogluggen 100 mm f/2.8, men jag använde även mitt 24-70 mm f/2.8 och min 50 mm f/1.8.

by

Globalt självporträtt

Hej Nasa!

Hej Nasa!

Jag snubblade över en grej på nätet i dag. Det är tydligen Earth Day i dag, det firas varje år  den 22 april för att vi ska komma i håg att skydda miljön på vår jord. Evenemanget har funnits sedan 1970 och går ut på att man gärna får göra bra saker för miljön i dag. Plocka skräp, plantera träd eller annat. Du kan läsa mer om Earth Day här.

Nå. I dag har också NASA kommit på att man vill fira Earth Day genom att be folk runt hela jorden att ta ett självporträtt och berätta var de är. Med porträtten ska NASA skapa en mosaikbild som visar jorden från marken ända upp i rymden där NASA tar bilder med sina satelliter. Själva bilden och en video om det hela kommer att vara klar i maj. Här kan du läsa mer om NASA-projektet.

Eftersom jag hade tänkt gå ut och fotografera på eftermiddagen passade jag på att ta ett självporträtt. Jag lyckades visst inte så bra med att skriva ut skylten man skulle plåta sig med, men det mesta kom med. Jag tog en bild i en vitsippsbacke här i Bagarmossen. En kul grej, ska bli roligt att se om min bild kommer med i mosaiken. 🙂

Det var en synnerligen simpel bild, tagen med mobiltelefonen. Det svåraste var att inte få skuggor i ansiktet, och att få med hela skylten. Nå. Det här hoppas jag funkar!

by

Sakura!

Det har varit varmt och härligt under påsken, soligt och sommartemperaturer. Vi var inne i stan en sväng och passerade Kungsträdgården där körsbärsträden blommar och alla fotografera sig själva, varandra, träden och allt annat som är inom skotthåll. Det är helt galet hur mycket folk det är.

Jag hade med mig digitalkompakten och plåtade jag med. Det blir grymt bra bilder med kameran, lite fyllnadsblixt kan också göra underverk.

Här är några bilder.

by

Skonytt

20140326_kl1205wHar skaffat ett par nya dojor. Nu så här på vårkanten när vädret växlar från snöyra, till regn och solsken är det svårt att ha nåt vettigt på fötterna. Vinterskorna är för varma och sandaler funkar inte. Svårt att hitta nåt tåligt att ha på fötterna. Jag har dessutom slitit ut flera av mina skor, och de jag har antingen kippar eller klämmer otrevligt så det känns som om det inte finns några dojor kvar att använda. Maken tycker nog tvärtom, han hävdar med bestämdhet att jag snart närmar mig Imelda Marcos skosamling, men själv tycker jag nog inte att jag är där än.

Har därför investerat i ett par nya dojor, köpta i Claes-Göran-butiken vid Odenplan. Coola sneakers och en massa andra fräcka modeller har de där. Om de här är sköna kanske jag skaffar mig ett par Chelseaboots också. Men just nu har jag bara skavsår av alla mina dojor. Suck. Hoppas på en snar vändning.

by

Ljuvliga tulpaner

20140330_tulpan1wDet finns en blomsterbutik som ligger vid Medborgarplatsens t-bana. De har ofta massor med tulpaner, många helt vilt snygga.

Jag hade ärende i krokarna och kom för någon dag sedan hem med en bukett rosa och gräddfärgade papegojtulpaner. Papegojtulpaner är mina absoluta favoriter, mest för att de ser så oregerliga och vilda ut när de blommar. Det finns ingen ände på hur de kan se ut. Det är coolt. Och den här buketten hade en färgton som var bedårande. Man ville liksom bara äta dem. I min fantasi smakar de jordgubbsglass…

Jag har gjort ett försök att plåta dem, men inser att jag skulle behöva en ordentlig studio. Det eller det där magiska dunkla ljuset som kunde falla på T:s byrå i hallen i lägenheten i Hökarängen. Det var helt sjukt. Det där ljuset fick allt att se ut som Rembrandt. Så snyggt. Som en målad tavla.

Jag har bara hunnit fixa en bild än, men det kommer mer tulpaner så småningom. Jag måste ha lite mer tid bara.