Jag har gått och ruvat på hur jag ska utforma mitt nästa tennarmband. Jag köpte ju ett litet kit på kursen så jag skulle kunna göra ett till. Under tiden har jag hunnit med att beställa en mönsterbok. Den heter ”Tenntrådsbroderier” av Mona Callenberg. Där hittade jag ett supersnyggt mönster som jag vill prova. Har också testflätat lite med vanligt snöre för att lista ut ett mönster jag spanat in på nätet och var otroligt stolt när jag listat ut att det var en vanlig trefläta fast med en, två och tre trådar i de olika delarna.

På eftermiddagen satte jag i gång med mitt armband, det skulle bli mörkbrunt och en fyrfläta med en, tre, tre och en tråd. Flätandet gick lysande. Så också att mäta ut och göra hål i skinnet. Men sedan började trasslet. Ny limtub och ett ganska håligt mönster gjorde att jag snart hade massor av lim på min tennfläta trots att jag topsade allt vad jag kunde. Jag lyckades tvinna en mycket bra ögla (till skillnad mot första försöket på kursen när det blev helt hopplöst) sedan vek jag knappen åt fel håll när den skulle limmas. Den nylontråd jag köpt var så tunn att jag måste använda dubbeltråd och sedan sydde jag fast tenntrådsflätan snett så det blev till att göra om och försöka göra lite mer rätt… Ett tämligen mediokert resultat. Man fattar att det är så dyrt att köpa tennarmband för det är svårt att göra alla delarna snyggt. Det är inte så svårt i teorin, men det krävs övning!

I dag har jag också köpt lite nytt material för jag har ju tänkt fläta ett armband till sambon. Jag ska också testa att göra ett till mig själv med det där snygga treflätsmönstert jag spanat in. Det kommer att bli ett petroleumblått armband med en turkos rund läderrem inflätad. Får se om det går bättre än detta… Det ser verkligen ganska gräsligt ut.

Här är några bilder på mina två första armband. Som tur är syns skönhetsfläckarna inte alltför tydligt…