Stjärnglans

20091219_kl1504wUpplever lite julhets på eftermiddagen då jag promenerar runt på stan. Det är fullt med folk överallt, köerna ringlar långa oavsett vilken sorts butik man går förbi. Jag tittar in i en handskaffär på jakt efter ett par varma vantar åt min pappa och det är så proppat att jag får vänta på att det ska bli plats i affären så jag kan gå in.

Det är tur att jag inte måste tvångshandla julklappar, så när jag spanat klart går jag ut och flanerar vidare hemåt. Dagens höjdpunkt blir ett efterlängtat besök på Dansens hus. Det är en minst sagt stjärnspäckad kväll, legendaren Michail Barysjnikov dansar i två stycken av Mats Ek. Först inleder Mats själv tillsammans med sin fru Ana Laguna och sin bror Niklas i verket ”Ickea”, därefter blir det Niklas Ek och Barysjnikov i ”Den andre” innan aftonen avrundas med klassikern ”Ställe” med Laguna/Barysjnikov som hade urpremiär för två år sedan. Det är historiskt. Det är galet, surrealistiskt och alldeles, alldeles underbart bra.

”Ickea” blir fnissig humor när Ek och Laguna bollar engelska ord mellan sig, och sjunger en knäpp visa om att man inte ska stoppa bananer i fickan för då blir de mos till melodin av Broder Jakob. Men samtidigt finns det allvar också mellan paret som vill bygga bo men hindras av missförstånd och svartsjuka. ”Den andre” är en ömsint och nyfiken upptäckt av världen, Barysjnikov och Niklas Ek speglar sig i varandra, men vänskapen får sig en törn och relationen slutar i osäkerhet och disharmoni. Det är fascinerande att se den klassiskt skolade Michail Barysjnikov försöka hitta det där grovhuggna men ändå så fantastiska uttryckssättet som Ek och Laguna har så självklart i sina kroppar. En fot, en hand, en rörelse som går tillbaka ända till Birgit Cullberg. Man kan inte annat än häpna.