by

Ränneslättsloppet

Mitt i all skolgång är det ju en hel del jobb som ska skötas. Denna helg var det dags för Ränneslättsloppet i Eksjö. Tävlingen pågår fredag till söndag, men jag var bara på plats under söndagen då elit- och juniorklassen körs.

Bilresan till Eksjö gick bra även om det var ganska långt att köra dit. Jag fick kliva upp tidigt! Men det var lite skoj då jag köpt en moj som gör det möjligt att koppla ipodden till bilstereon så det går att lyssna på alla låtar som finns i den lilla musikmaskinen. 😀

Det gick rätt bra att plåta under tävlingen, solen sken och det var toppenbra väder. Även om jag överexponerade en del så gick det trots allt an. Det blev några bilder. Här är en på norrmannen Pål Anders Ullevålseter som körde Ränneslätt tillsammans med Thomas Berglund som träning inför Dakarrallyt. Carl-Johan Bjerkert vann tävlingen.

by

Vått uppdrag

Den här dagen hade vår lärare ett roligt uppdrag åt oss. Genom lottdragning fick vi varsin byggnad som vi skulle fotografera med Stadsmuseet som tänkt köpare av bilden. Tanken var att byggnaden lätt skulle identifieras, man ska se miljön och känna igen byggnaden.

Jag fick Karlbergs slott på min lott, bokstavligen hemmaplan alltså. Planen var att vi skulle fotografera mellan klockan 9 och 12 och sedan bildbehandla på eftermiddagen och skicka bilden till labbet senast klockan 16. Snabba ryck alltså! Som om dessa begränsningar inte var nog så hade det denna dag behagat att ösregna.

Jag hade visserligen på mig regnstället, men jag var rejält våt när jag kom fram. Sedan plåtade jag så mycket jag bara kunde med kameran i en plastpåse. Det var inte lätt att få med slottets toklånga flyglar och jag valde att koncentrera mig på själva mittpartiet som är den äldsta delen av slottet.

Det blev en bild där man faktiskt ser några militärer på slottsgården. Jag rätade inte upp bilden eller centrerade den, vilket jag sedan fick kritik för på redovisningen, men här är bilden som jag presenterade den. Bilden ovan med de två lejonen är en detalj från en av kanonerna som står riktade mot Karlbergskanalen. Det var en detalj jag gillade även om den föll utanför uppgiften att skildra byggnaden.

by

Kan man tycka illa om ett landskap?

Vi har bytt tema för undervisningen, efter att ha hållit på med människor så är det nu dags för landskap.

Övningen som vi har fått är att fotografera två platser, en vi gillar och en vi ogillar. Det får inte vara ett urbant landskap utan meningen är att vi ska ut i naturen. Vi ska presentera tre bilder för varje plats, bilderna ska bilda två triptyker, alltså två serier där bilderna hänger samman. Totalt blir det sex bilder att visa upp.

Eftersom det inte var praktiskt möjligt att ta sig de bortåt hundra milen hem för att kunna fotografera min favoritplats vid älven i Övertorneå, så fick jag försöka tänka nytt. Jag insåg att det inte skulle bli lätt att hitta mina två platser eftersom jag inte har någon särskilt personlig relation till naturen här i Stockholmsområdet.

Den stora funderingen bland klasskamraterna var också vad det finns för landskap som man INTE tycker om. De flesta naturtyper är ju vackra på något sätt, det var inte lätt att hitta något att ogilla. Och i de fallen man gjorde det så var det ofta ett landskap som på något sätt var förstört av människan.

Till slut kom jag fram till att jag skulle bege mig till Gladö i Huddinge där jag varit på trialtävlingar flera gånger. Naturen är väldigt speciell där, det är lite som en djungel, samtidigt som det också är vanlig blandskog med stora klippblock och stenar. Jag var ute en dag väldigt tidigt, jag åkte dit före soluppgången och fotograferade en spretig granplantering och sedan hittade jag en grupp tallar som jag tyckte väldigt mycket om.

Min lärare var inte så förtjust i mina tallbilder (de var lite tråkiga) så där stod jag med mina risiga granbilder. Min plats som jag alltså inte tyckte om…

Sedan hade jag tänkt att jag skulle åka ut till brandområdet i Tyrestaskogen för att fotografera något som jag trodde att jag inte skulle tycka om. Ett litet dilemma alltså, plötsligt hade jag två otrevliga platser.

Tyresta berörde mig väldigt mycket, det har ju gått tio år sedan branden, men det var fortfarande så påtagligt. Det var en så skarp gräns mellan den levande skogen och den brända. Det var som att kliva rakt in i tiden efter en kärnvapenkatastrof. Det var domedagen. Träden var brända, barken fortfarande askflagor trots att slyet hade vuxit sig mer än manshögt på sina ställen. Otroligt fascinerande. Och vackert.

Efter stor möda fick jag ihop mina sex bilder. Den främsta kritiken var att de var alltför lika varandra. Variationen var för liten inom respektive triptyk, dessutom påminde de ganska mycket om varandra. Sant, men jag hade svårt att komma vidare. Jag fastnade liksom bland alla träden och i det faktum att jag inte valt ordentligt. Men det var en nyttig läxa.

by

Fotomaraton

Idag har vi gjort en klurig och väldigt nyttig övning. Vi har haft fotomaraton. Varje timme har vår lärare Emilia gett oss ett ord som vi skulle fotografera. Sedan gällde det att hinna bildbehandla och mejla in bilden till henne innan timmen var över.

Det blev ganska hetsigt, men samtidigt kul. Man fick associera och tänka kring de konventionella bilder eller klichéer som man ofta fastnade för först.

De ord vi fick var kontrast, snabbmat, höjdskräck, svår, turism och kärlek. Här är mina bilder.

by

Självbild

På lektionstid i skolan under de senaste veckorna har vi jobbat med komposition. Vi har tittat på hur man kan utnyttja linjer och diagonaler för att skapa harmoni eller aktivitet i bilderna och hur triangel- eller cirkelkompositioner kan användas för att skapa blickfång och leda betraktaren in i bilden. Vi har gjort några snabbövningar på lektionerna och även fått en större uppgift – att plåta självporträtt.

Med tre bilder ska vi berätta vem vi var för tio år sedan, vem vi är i dag och vem vi har blivit om tio år. Klurigt. Det blev en hel del filosofiska funderingar kring hur jag skulle framställa mig själv. Det är inte så lätt att minnas var man var eller vad man gjorde för tio år sedan. Jag letade gamla bilder, läste dagbok och insåg att jag inte har så många bilder av mig själv.

Hur som helst kom jag fram till att jag ville visa mig själv som den student jag var för tio år sedan. Jag hade kommit in på Journalistutbildningen och pluggade på JMK. Min bild av mig i dag är en morgontrött stockholmare. Jag ville ha med mitt ursprung, att jag är uppvuxen i Luleå och jag ville fotografera mig själv hemma, i det rum jag lever i idag. Min framtidsbild hoppas jag ska visa att jag fortfarande är nyfiken på livet, öppen och full av glädje oavsett vad som har hänt med mig.

by

Uppdrag yrkesporträtt

Efter att ha tuffat på med bildbehandling i Photoshop och enklare övningar, har vi fått en ny utmaning på fotokursen.

Vår lärare har gett oss fem yrken att välja mellan och uppdraget är att ta ett yrkesporträtt. Vi ska presentera tio bilder, det ska vara en mix mellan översiktsbilder, actionbilder, närbilder och porträtt, precis som om det skulle vara ett jobb för en tidning.

De fem yrkena vi fick välja mellan är skomakare, keramiker, sekreterare, brandman och veterinär. Efter en hel del funderande valde jag keramiker. Efter lite googlande hittade jag en man i Nacka, men när jag ringde honom så visade det sig att hans verkstad brunnit ner och att han nu hade det så smått omkring sig att det skulle bli svårt. Men han tipsade mig om en kollega och där fick jag napp.

Jag besökte Calle Forsberg som keramikern heter, kolla in hans webbplats här, två gånger inom loppet av en vecka. Första gången var jag i hans atelj’e9 i cirka 90 minuter, vi pratade och jag plåtade medan han jobbade med att göra blomkrukor. Vid det andra tillfället var jag där i cirka en halvtimme och koncentrerade mig på att ta ett bra porträtt och komplettera med lite detaljer eftersom han gjorde soppskålar vid det andra besöket.

Jag tyckte att det var en väldigt rolig uppgift, jag lyckades ta några fina bilder som jag kände mig nöjd med och bildbehandlingen gick ganska bra även om min lärare tyckte att mina printar var något mörka. Jag är särskilt glad att vår lärare fick mig att åka tillbaka för jag fick några bra porträttbilder som jag inte lyckades ta vid det första besöket. De här bilderna har jag ljusat upp lite jämfört med de printar som jag presenterade på redovisningen.

by

Svartvit vardag

Vallmo från A:s lantställe.

Idag har jag varit hos min vän A för att ta om några bilder till porträttuppgiften vi ska redovisa nästa vecka. Det var kul att plåta i hemmiljö och att plåta svartvitt direkt i kameran, utan att fixa det i Photoshop i efterhand. Svartvitt är kul, det blir ett annat tänkande än då man plåtar i färg. Jag tycker att det blev bättre, lite mer sammanhållen bild av A. Men jag kunde givetvis jobbat ännu mer med bilderna.

Jag kände mig lite stressad av det faktum att jag behövde få bilderna utskrivna på fotopapper, helst i dag. Som tur var har Ã…hléns en Foto Quick-butik som fixar entimmesframkallning. Kanske inte supertoppen resultat, ganska mörka kopior och dessutom något beskurna, men det duger den här gången. Det är bra att veta att alternativet finns om man står i kopieringsnöd.

Här är två av de bilder jag har valt ut att presentera på redovisningen, en av min vän A och en av min kollega T som jobbar på en av systertidningarna på företaget.

by

Panorama över öst och broar till efterbehandling

I går hade vi en omväxlande dag på GFU. Morgonen inleddes med föreläsning av fotografen Jens Olof Lasthein som pratade mycket ingående och inspirerande om sina bilder och fotoprojekt. Det var väldigt kul att se hans bilder och höra honom berätta om sina erfarenheter. Framför allt det där med att om man vill leva på sin fotografi måste man göra brödjobb för att ha råd att göra de där projekten man verkligen vill hålla på med. Brödjobben kanske inte alltid är de största kreativa utmaningarna, men de föder ens andra projekt.

Lasthein pratade mycket om sin senaste utställning och bok White Sea Black Sea där han plåtat med panoramakamera. Gå in på hans webbplats och kolla in bilderna, de är verkligen häftiga! Det var också skönt att höra att han många gånger får tvinga sig själv att gå riktigt riktigt nära. Det var också intressant att höra att metodvalet är viktigt innan fototillfället. När man plåtar ska man tänka så lite som möjligt, vara intuitiv, öppen för situationer och möten och inte se sin metod som en begränsning utan som en tillgång.

Efter förmiddagen med Lasthein var det dags att dyka in i datorernas värld, vi hade genomgång av Bridge och råkonverteringsprogrammet. Väldig basic, men ändå nyttigt. Samtidigt fick vi också handledning på vår porträttövning som vi ska redovisa på tisdag. Jag fick lite bakläxa, jag ska plåta min vän A igen för att få en tydligare bildserie (vi ska ta tre bilder av en vän och tre bilder av en mer obekant person) av henne. Lite stressigt att hinna med en plåtning till och hinna få ut bilderna som papperskopior, men det ska gå. Jag ska träffa A i morgon så det löser sig nog.

Det blir porträtt i svartvitt för min del och det jag sett av kurskompisarnas bilder visar att de är sjukt duktiga! Inspirerande men också lite pressande, man vill ju visa att man kan också. Fast å andra sidan är detta en kurs där man ska läras sig, så det måste vara okej att inte vara supervass redan nu.

by

Nyanser av grått

Idag har vi pratat om slutartider, exponering och rörelseoskärpa. Dagens fotografiska övningar har bland annat lärt oss utnyttja ljusmätaren och fundera över hur man ska exponera för att vitt ska bli vitt och svart ska bli svart. För att det ska stämma måste man ju ibland kompensera för att det svarta eller vita inte bara ska bli grått. Det var en rätt stor aha-upplevelse för mig, tidigare har jag inte fattat det här alls utan bara sett till att exponera så mätaren hamnar i mitten på skalan.

Det har varit nyttigt att kolla på varandras bilder och se hur de andra grupperna löst problemen, man lär sig mycket av att bara se på bilder. Vi har också fått en ny uppgift, vi ska välja en fotograf att presentera för resten av klassen och redovisa i par. Jag och min kurskompis U har fått den amerikanska fotografen och konstnären Cindy Sherman, så nu blir det till att jaga fakta!

Sedan ska vi också ta med våra porträttbilder till på torsdag för att börja den första introduktionen till Photoshop, Bridge och råkonvertering. Jag måste hitta min okända person, ska försöka få fatt på någon på jobbet i morgon och sedan ska ju bilderna kopieras ut på papper. Så det är en hel del att göra!

Här några exempel på exponeringskompensation för att verkligen plåta svart och inte grått.

by

Från teori till praktik

Vår lärare i aktion.

I torsdags hade vi den andra lektionen på GFU. Den första bestod mest av praktisk information, men lektion nummer två startade vi med att prata om kameran och hur den fungerar. Bländare och slutare och allt det där. Sedan fick vi gå ut i grupper med uppgift att plåta med kort och långt skärpedjup och med olika brännvidder. Det var kul! Men det kanske inte var de mest kreativa bilderna man gjorde…

Eftermiddagen tillbringade vi med att diskutera de tre bilder som var och en av oss tagit med. Det var spännande, alla hade valt så olika och det fanns mycket häftigt att ta till sig. Det var allt från pressfoto, till mode, konstfoto, skolfoto och naturfotografi.

Innan vi gick hem fick vi nästa uppgift, ta tre porträttbilder på en god vän och tre porträtt på en obekant person. Ojoj! Nu gäller det att vaska fram några modeller! Men det blir roligt. Min vän A har lovat att ställa upp och på måndag är det dags. Vi ses på hennes arbetsplats i Riksdagen, så det kan bli coolt!