Ödleskinn eller?

Dagens gröna, som påminner starkt om Bianchigrönt, 63ad9e.

Dagens gröna, som påminner starkt om Bianchigrönt, 63ad9e.

I dag slumpade det sig att jag fick fram färgen 63ad9e. En grön nyans som liknar Bianchifärgen väldigt mycket. Ibland är det faktiskt väldigt svårt att skilja nyanserna åt, många gånger känns det som om man får samma färg framslumpad igen av slumpgeneratorn, fast skillnaden är så liten att man själv knappt ser den. Jaja. Så här blev dagens bild.

Det är en bit styrlinda av märket Lizard skin, som jag hoppas kunna testa i sommar. Den är lite speciell i sin gummiaktiga känsla, får se hur den känns på Bianchin.

Ett litet smakprov av styrlindan Lizard skin.

Ett litet smakprov av styrlindan Lizard skin.

Cool på riktigt

Dagens klarröda nyans, ec1634.

Dagens klarröda nyans, ec1634.

I dag slumpade det sig att jag fick färgen ec1634. En fin röd. Efter lite letande bestämde jag mig för att fotografera en av min mans cykeltröjor. Det här är en av de tidiga tävlingströjor han bar när han körde för Svanesunds GIF. Det är en ulltröja med reklan för Decca och Campagnolo och en av huvudsponsorerna, cykelhandlaren L-O Cykelsport.

Det här är en otroligt fin tröja som jag gillar jättemycket, designen är klassisk och verkligen snygg. Och det är coolt att min man har haft den som tävlingströja under sin aktiva cykelkarriär.

Svanesunds tävlingströja innan konstmaterialen gjort entré.

Svanesunds tävlingströja innan konstmaterialen gjort entré.

Klassiskt snygg cykeltröja i ull.

Klassiskt snygg cykeltröja i ull.

Bianchigrönt

Dagens nyans, Bianchigrönt, 82b9b9.

Dagens nyans, Bianchigrönt, 82b9b9.

I dag fick jag färgen 82b9b9. Helt klart bianchigrönt, även om det också var mycket likt färgen på våra Lilla Åland-stolar. Men jag tänkte att om man får chansen att plåta bianchigrönt så måste man ta den. Det går inte att låta bli. Så här är en bild av min hoj. Lite smutsig, måste ta och tvätta den innan den får komma ut och luftas. Tyvärr är det fortfarande väldigt grusigt ute, så jag vågar inte riktigt ta ut racern ännu. Men snart. Snart.

Min landsvägsracer, en Bianchi Impulso.

Min landsvägsracer, en Bianchi Impulso.

Pyspunka

Dagens babyblå färg, 4aaef5.

Dagens babyblå färg, 4aaef5.

I dag fick jag färgen 4aaef5. En fin blå, som var ganska lik den blå färg som företaget Clas Ohlson använder. Men det blev lite för svårt att fotografera, så jag valde i stället en liten plåtlåda som maken valt att spara när vi röjde i källaren till mina farföräldrars hus. Det är en reparationssats för att laga punktering. Lådan är tom, men mycket vacker, på insidan av locket står det tydliga instruktioner för hur man lagar en punktering och hur man tar hand om sina cykeldäck.

Denna lilla fina plåtask har innehållit en reparationssats för punktering.

Denna lilla fina plåtask har innehållit en reparationssats för punktering.

Cykelfest


Warning: A non-numeric value encountered in /data/0/4/04547da3-d5a2-4560-8b46-a8d66bf916e1/johannamortberg.se/public_html/wp-content/plugins/nextgen-gallery/src/DisplayTypes/Thumbnails.php on line 72

Eftersom maken har en av sina bästa vänner boende i Bergen i Norge var det givet att vi skulle hälsa på när det var cykel-VM. Späckad vecka med fullt ös, massor med bra cykling och flera nya världsmästare. Vi såg damernas linjelopp på lördagen och herrarnas linjelopp på söndagen.

För ovanlighetens skull var det sol och fantastiskt höstväder. Annars regnar det ju typ jämt i Bergen. Men tänk att tillbringa nästan fyra dagar i staden utan att få ett regnstänk på sig! Det måste vara unikt.

Nå. De svenska damcyklisterna hade ju inte så stora chanser, men Sara Penton gick tidigt i utbrytning och försökte åtminstone sätta färg på loppet. Och Emilia Fahlin slutade nia, det var inte alls tokigt.

Vann gjorde lite oväntat Chantal Blaak från Nederländerna, före Katrin Garfot, Australien och Amalie Dideriksen, Danmark, som vann VM förra året.

På söndagen när det var dags för herrarna att göra upp, gjorde svenske Kim Magnusson som Sara Penton och gick i utbrytning. Det var lite kul att se blågult i täten. Tobias Ludvigsson slutade 51:a och hade inget med slutstriden att göra. Det hade däremot Alexander Kristoff, Norge. Edvald Boasson Hagen, hans landsman som de flesta höll som favorit, orkade inte med laxbacken under sista varvet. Det var i stället Kristoff som in i det längsta försökte hålla Peter Sagan, Slovakien bakom sig. Men Sagan tog sitt tredje raka VM-guld och blev historisk. Det var sjukt spännande, han vann bara med 10–20 centimeter.

Vi stod i Laxbacken, inbjudna till en vän till vår värd. Det var galet mycket folk, otroligt härlig stämning, flaggor, musik, hejarop, ja allt. På sista varvet fick vi komma in och se upplösningen på tv, vi var säkert ett tiotal personer som trängde in oss på ett trångt litet loft och när Kristoff drog upp spurten skrek alla som galna. 😀

Härligt!

Här är några bilder.

Runt på Rügen


Warning: A non-numeric value encountered in /data/0/4/04547da3-d5a2-4560-8b46-a8d66bf916e1/johannamortberg.se/public_html/wp-content/plugins/nextgen-gallery/src/DisplayTypes/Thumbnails.php on line 72

På vår semester har vi också hunnit med att besöka den tyska ön Rügen. Den ligger i Östersjön, inte långt i från Bornholm och man kommer dit med färja från Trelleborg till Sassnitz. Ön är inte så välkänd, men särskilt den östra kusten är full av gamla fina kurorter och spahotell. På kritkusten kan man bada, strosa längs vita sandstränder, beskåda höga kritvita klippor, bokskogar och njuta av naturen.

Det här är också tysk landsbygd med allt vad det innebär. Vårt hotell låg mer eller mindre i en åker och det odlades nästan överallt. Det var också ganska långt till goda matställen. Vi cyklade mycket, det finns cykelvägar och stigar överallt, man kan åka Rügen rundweg och allt möjligt, men skyltningen är halvbra. Ibland så där tyskt precis som man önskar, men ibland saknades det skyltning vid viktiga korsningar. Vi cyklade vilse en del… Ibland är vägarna också stenlagda eller lagda med betongplattor med tusen skarvar. Det var nästan lika stötigt som en vårklassiker (tänk pavé på Paris-Roubaix) men vi klarade oss bra med våra cykelcrossar. Otroligt att man bara kan susa fram längs ett traktorspår!

Bäst var besöket på ön Hiddensee, en långsmal ö, utan biltrafik, med härliga cykelvägar. Kust, fyrtorn, sandstränder i oändlighet. Norra delen är mer turistig, med butiker, restauranger och trängsel, men mysig den med. Avstånden är korta, vi cyklade väl 40-50 km och såg det mesta av ön.

Vi hann också med att besöka Prora, nazisternas planerade semesterby som skulle husera tiotusentals gäster i ett 4,5 km långt hotell. Projektet blev aldrig klart, byggnaden förföll och är delvis en ruin medan andra delar restaurerats till moderna bostäder och vandrarhem.

Vi var också i nationalparken Jasmund och vandrade i bokskogen och kollade in de berömda vita kritklipporna, promenerade upp i ett 82 meter högt torn där man kunde beskåda skog (ja, det var läskigt att gå upp i spiraltornet) och cyklade till Kap Arkona på de mest slingriga och oväntade vägar. Och så åt vi väldigt mycket stekt potatis och välstekta köttbitar. Tyskarnas matlagning är inte den mest inspirerande.

Semester


Warning: A non-numeric value encountered in /data/0/4/04547da3-d5a2-4560-8b46-a8d66bf916e1/johannamortberg.se/public_html/wp-content/plugins/nextgen-gallery/src/DisplayTypes/Thumbnails.php on line 72

Ibland är det svårt att hinna med att plocka upp kameran och plåta. Men när man är ledig eller reser brukar det gå bättre. Jag och maken har äntligen haft lite semester, det började med båt och bilresa till Finland för en släktträff, sedan fortsatte vi vidare norrut för att pausa i Tornedalen.

Där blev det lite hjortronplockning, lite skogsvård, jag slog hö med lie för att röja upp lite, vi drog på tur med våra cykelcrossar och så försökte vi undvika myggen. Det var tur att det inte var så mycket odjur i år.

Vi stannade också till i Luleå några dagar, det blev restaurangbesök, visit hos släkten samt lite fatbike-cykling ute på Sandön. Det var grymt! Både kul och jobbigt, det är inte så lätt att cykla i sand trots feta däck.

Fatbike på isen


Warning: A non-numeric value encountered in /data/0/4/04547da3-d5a2-4560-8b46-a8d66bf916e1/johannamortberg.se/public_html/wp-content/plugins/nextgen-gallery/src/DisplayTypes/Thumbnails.php on line 72

I dag har vi testat en helt ny grej. Tillsammans med Fatbike Adventures AB har vi cyklat fatbike på isen. Fatbike är mountainbikecyklar med jättebreda däck som gör det möjligt att cykla i sand och snö. Det var väldigt roligt och ganska enkelt. Förutom där snön inte riktigt bar och cykeln gick igenom skaren. Det var tungt att komma i gång och trampa, men när man väl fått snurr på hjulen gick det bra. Vi började vid Gültzaudden, körde runt udden längs isvägen, bort till södra hamnen. Därifrån körde vi längs skoterspår ut mot Gråsjälören. Vi gjorde ett snabbstopp där och drog sedan ut i ospårad terräng mot nästa ö.

Det var galet roligt att cykla, mycket bra motion! Vi stannade för ett fikastopp, gjorde upp eld, drack kaffe och pratade. Det var en helt magisk dag med dimma, solsken och någonstans mellan –5 och –10 grader. När vi cyklade tillbaka såg vi massor med folk som satt och pimplade eller bara promenerade längs isvägen i det vackra vädret. en underbar dag som avrundades med ett besök på Luleås nya burgarställe Bastard Burgers. Ett litet hål i väggen som serverade supergoda burgare. Bland de bästa vi ätit, så dit kommer vi att återkomma.

Och stort tack till Fatbike Adventures AB som gav oss ett superhärligt vardagsäventyr! Det gör vi gärna om i sommar, att cykla fatbike i strandkanten verkar så himla mysigt.

Aktivitet


Warning: A non-numeric value encountered in /data/0/4/04547da3-d5a2-4560-8b46-a8d66bf916e1/johannamortberg.se/public_html/wp-content/plugins/nextgen-gallery/src/DisplayTypes/Thumbnails.php on line 72

Har gått och ruvat på dagens tema ett tag. Aktivitet är ordet. Väldigt brett. Går ju att plåta vad som helst. Men det har tagit lite tid för mig att få till den här bilden. Det blev en variant med maken på den nyinköpta cykeln. Och nej, bilden är inte tagen på detta datum, den 30 augusti. Den är faktiskt fotograferad drygt två veckor senare i september. Men i den magiska internetvärlden kan man ju publicera blogginlägg på vilket datum man vill, så detta är en efterpublicering.

Nå. Jag gjorde två bildvarianter. En i färg och en i svartvitt. Färgvarianten blev lite väl stökig. Borde nog ha använt makrogluggen också för att få mjukare bakgrundsoskärpa. Nu blir det ganska rörigt. Nå. man får öva vidare.