Cykelcross

Idag var T och jag i Kungsträdgården och kollade cykelcross. Det var coolt. Arrangören hade dragit en drygt 2 kilometer lång bana genom Kungsan, det var både sand, konstgräs, trappor och olika hinder som cyklisterna måste springa över. Grejen med cykelcross är att man ibland måste hoppa av hojen och bära den över hindret. Tävlingstiden var satt till en timme för herreliten och då åkte de så många varv som bara den.

En hel del taktik och teknik med andra ord, och väldigt kul att se på. Det blev dramatiskt om tredjeplatsen, en fajt som avgjordes med spurtstrid. Det blev en del vurpor också, det var knixigt och trångt och inte helt lätt att hålla sig på hjulen eller att köra om. Efteråt gick vi på det nyöppnade Bianchi caféet på Norrlandsgatan. Där fanns det massor med ursnygga cyklar till beskådande. Eftersom det var öppning och visning var det proppfullt med folk, så vi fikade inte där, men vi måste helt klart göra återbesök och ta en espresso.

Jag tog ett par bilder, men jag borde nog ha ansträngt mig lite mer. Nu blev det lite halvdant.

Ringrost

Det var ett bra tag sedan det hände något här på bloggen. Jag kan bara skylla på för mycket arbete och för lite fritid. Men eftersom jag numera har blivit frilans så kanske det ska finnas lite mer tid, eller i alla fall tid som jag kan styra över själv. Så jag tänkte försöka komma i gång och göra bilder och uppdatera det som har legat och väntat. Har inte fotograferat så mycket, men några bilder har det blivit under sommaren och hösten och jag ska göra mitt bästa för att lägga upp dem här.

Vi börjar med en bild från gårdagen, en promenad längs Kungsholms strand.

Flera bollar i luften

Som frilans måste man ju ha en webbplats och det har naturligtvis även jag (tack Peppe och Let IT Rock) och mitt företag Myriad Media. En webbplats behöver ju så klart även bilder och den här dagen var det dags att hotta upp bildmaterialet till min sajt. Mina två GFU-kamrater ställde upp, K var min eminenta assistent och C lånade ut sin studio, och det blev en otroligt rolig dag.

Vi fick låna blixtar, beauty-dish och softbox av C och det kändes superlyxigt att få vara i studio, fira ner fond och sätta ljus tills man blev nöjd. K fick fotografera eftersom jag skulle jonglera till mitt porträtt och sedan tog vi några produktbilder på kamera, alfapetbokstäver och datormus för att använda till menyknapparna på sajten. Det var så himla kul! 😀 Det var en härlig känsla att äntligen få ha roligt på arbetstid och känna att man gör något meningsfullt och kreativt. En jättekick!

Här är några av bilderna som K tog på mig.

Högt i tak

Besöket på Klättercentret vid Telefonplan blev en hisnande upplevelse. Det var högt i tak och det fanns massor med väggar, samt en höghöjdsbana där man kavade runt på rep, bildäck, nät och allt möjligt. Tokigt!

Vi nöjde oss med att klättra lite beskedligare, eftersom jag är nybörjare klättrar vi leder på 4-5 ungefär. Det fanns också väggar som mer liknade utomhusklippor, skrovliga, med sprickor och möjligheter även utanför greppen. Jag skavde knäna lite på en sådan och har kommit fram till att jag nog får köra med långbyxor framöver. Väggarna är ju sträva som sandpapper, så det är lätt att man får små skrapsår.

Nystart

Den här dagen är min sista som anställd, i alla fall för ett tag. Jag avslutade mitt vikariat på Sportbladet för att satsa på en karriär som frilans. Kul och peppande, men så klart också lite pirrigt och nervöst. För ekonomins skull. Men kan andra så kan väl jag, så det ska nog ordna sig.

Jag passade på att träffa min vän A på kvällskvisten, vi åkte högst upp i Skatteskrapan och satte oss i Himlen därtills skybar. Med hela stan under oss smuttade vi champagne och pratade om livet, jobbet och allt möjligt annat. Det var otroligt trevligt och en väldigt passande avrundning inför stundande frilansliv. Baren var väldigt mysig om än något bullrig, men med en så fantastisk utsikt var det lätt att ha överseende med en sådan sak.

Uppåt väggarna

Idag har T och jag varit på ny utflykt. Vi begav oss till Västberga för att klättra på Karbin. Det var kul, jämfört med Klätterverkstan i Sickla där vi varit tidigare kändes detta lite mer luftigt och inte lika trångt.

Det var inte heller lika många kalasande barn som stojade runt, vilket faktiskt var skönt. Vi kunde i godan ro bekanta oss med väggar och leder och blev man trött var det bara att ta sig en fika och slappa lite. Vi lär nog återkomma.