150 meter bild


Warning: A non-numeric value encountered in /data/0/4/04547da3-d5a2-4560-8b46-a8d66bf916e1/johannamortberg.se/public_html/wp-content/plugins/nextgen-gallery/src/DisplayTypes/Thumbnails.php on line 72

Warning: A non-numeric value encountered in /data/0/4/04547da3-d5a2-4560-8b46-a8d66bf916e1/johannamortberg.se/public_html/wp-content/plugins/nextgen-gallery/src/DisplayTypes/Thumbnails.php on line 72

Så var den kommen, den sista skoldagen. Avslutningen. Jag inledde med att åka förbi Crimson för att hämta lite fler printar som jag ska visa för kamraterna på karaten. Sedan pysslade jag med att välja kläder, blogga och vimsa runt i hemmet lite så där nervöst. Det kändes som en d’éja vu av studenten.

Klockan 12 samlades klassen hemma hos S i hans fantastiska lägenhet, det var dags för avslutningsknytis. Det var himla trevligt och vi åt och drack så man blev både matt och mätt. Det blev också lite presentutdelning.

Vi fick varsin lilja av vår lärare och hon fick ett armband och en t-shirt med en oförglömlig klassbild och citatet ”världens bästa fröken”. 😀 Den gick hem!

När vi ätit, druckit kaffe och planerat tog vi oss till skolan för att fixa det sista till vernissaget. Vi satte upp namnskyltar, städade undan och flyttade möbler så det skulle vara snyggt överallt. Vernissagegänget köpte vin, muggar, salta pinnar, vi råddade med datorn och bildspelet, dukade upp och ställde i ordning. Till sist slog klockan 18, portarna öppnade och besökarna strömmade in. Och de var många som kom! Det var rejält trångt i entrén, folk flockades i trapporna, galleri Dobre och överst i det andra trapphuset. Det minglades, skålades, hejades och beundrades. Helt klart en succ’e9!

Här är de bilder jag ställde ut.

Vi elever hjälptes åt med att vakta bildspelsdatorn, servera vin och städa undan och emellan vaktpassen var det bara att mingla, träffa vänner och kolla på bilder. Det var så kul! 😀 Timmarna flög förbi och klockan 21 var man både matt, lycklig, ömfotad, salongsberusad, törstig och belåten.

Vi städade och sedan tågade vi i väg till en restaurang för lite mat, prat och några avslutande öl. En lång och härlig dag som blev en smula melankolisk när vi skulle skiljas. Men vi ska hålla kontakten och det dröjer nog inte innan vi ses igen. Om inte annat så blir det den 24 maj när utställningen ska hängas ner.

Men vilken dag! Så lång och så bra och så fantastisk! Mitt största tack till mina härliga kurskompisar, det har varit en stor glädje och inspirationskälla att få plugga med er i två terminer!