promenad

by

Sommarens soliga dagar

Helg! Och sommaren har plötsligt kommit. Det var sol, sol, sol och närmare 20 grader ute! Jag tillbringade ett par timmar inomhus med att försöka karateplåta en sista gång innan utställningen, men jag kan inte säga annat än att det gick käpprätt åt skogs. Jag skulle öva med ringblixten, men det kändes som om det bara blev för mörkt, för rött, för kladdigt, för suddigt – kort sagt förfärligt.

Här är några bilder som väl kanske blev okej, men annars fick jag inte många rutor med mig hem. Och ringblixten kändes helt värdelös i den beiga lokalen, det blev bara fult. På ett sätt kanske det var bra för jag fick inga nya bilder att välja mellan. Jag har ju så svårt att bestämma vilka bilder jag ska ställa ut.

Jaja. Efter en mellanlandning hemma för att tanka in bilderna i datorn åkte jag ner på stan för att träffa min vän C. Vi fikade först på Sosta på Sveavägen. De har så gott kaffe! Sedan kikade jag på lite ramar i en butik precis utanför fiket och sedan strosade vi ner till Kungsträdgården för att kolla om körsbärsträden börjat blomma. De hade det och det var ju helt underbart. Jag gillar verkligen körsbärsblom! Det är nästan lika fint som tulpaner. 😀

Det var skönt att promenera runt på stan i solen bland alla människor och vi hamnade till slut i Tessinsparken där vi satte oss och drack öl i värmen. Snacka om perfekt dag!

by

Deklarera mera

Idag är jag stolt över att jag faktiskt åstadkommit en hel del. Jag har styrketränat hemma, luftat balansbollen lite och gjort en massa situps, armhävningar och ryggövningar. Det kändes bra. Sedan har jag fortsatt med bildsorterandet, lagat massor med matlådor – det blev storkok i form av ratatouille – handlat lite och faktiskt nästan deklarerat klart!

Det sistnämnda brukar alltid vara en ganska omständlig och gnällig procedur för min del. Jag avskyr det verkligen eftersom jag försöker vara duktig och göra som pappa har lärt mig och knåpa ihop en egen sammanställning av mina tillgångar och skulder. Så det är andelar, kurser, preliminärskatt, utdelningar och gud vet vad som ska redovisas och det är alltid lika krångligt att hitta alla papper. Men nu är det mesta gjort, förutom att jag måste dubbelkolla min lön. Jag har till och med skrivit ihop mina avdrag. Så förhoppningsvis är jag klar med det hela om en dag eller så! Hurra!

Sedan kan man ju alltid undra varför man börjar deklarera så sent att man alltid håller på långt in på småtimmarna, blir trött, arg, hungrig och irriterad… Nästa gång borde man börja klockan nio på morgonen.

För övrigt är jag också glad för att jag har tagit en i mitt tycke riktigt bra bild av min vän C:s katt Lucifer. Det är inte så lätt att plåta svarta katter har jag märkt. Detta är ett av de bättre försöken.

Kattrackan har en tendens att bli väldigt mörk, hans drag liksom flyter ihop eftersom det är svårt att se kontraster i all den svarta pälsen. Men nu ser man ju faktiskt hans ansikte.


by

Bildval och griniga gubbar

Jag äter macka innan bion.

Jag äter macka innan bion.

”Sleep comes like a drug, in God’s country” sjunger U2. Well, jag började lördagen med att sova ganska rejält. Jag borde väl egentligen ha gått på karateträning och kanske plåtat lite mer, men eftersom veckan varit så upp och ner som den varit så låg jag helt enkelt kvar i sängen.

Senare på dagen blev det lite promenader innan det var dags att bänka sig framför burken och försöka välja ut bilder till slututställningen på GFU. Inte så lätt. Jag vaskade runt blad de 20 bilderna jag valt ut till redovisningen och det slutade med att jag satt med tre möjliga bildserier. Valet är långt i från klart, men jag har i alla fall börjat få någon rätsida på problemet. Det lär bli stressigt innan det här är över… Jag tror att jag ska ha åtta bilder, eventuellt sex. Men i vilken serie?

På kvällen var jag på bio och såg Gran Torino med Clint Eastwood. En väldigt bra film om fördomar, åldrande och generationsklyftor. Jag gillade den supermycket och Clintan var jättebra som den griniga gubben och Koreakrigsveteranen Walt Kowalski.

by

Det är så härligt att gå i solen, solen…

Kalasvädret har fortsatt, det har varit tokfint väder hela påsken, soligt och behgaligt. Jag har varit ute på promenad en hel del. Det som är lite trist är att jag fortfarande har ont i knäet, måste försöka stretcha och se om det släpper, men det är besvärligt att gå nerför trappor.

Jag har gjort klart mina påskbilder och karatebilderna som ska redovisas på tisdag. De är skickade till Crimson, hoppas bara att de hinner bli klara till i övermorgon. Det är ju påskstängt, men jag håller tummarna. Vi har redovisning på eftermiddagen så i värsta fall får jag väl åka och hämta på lunchen.

Påskbilderna blev faktiskt rätt okej trots allt besvär. Häromdagen skulle jag plåta målade ägg när ringblixten trillade av kameran och mosade mitt noggrant målade ägg, så av den påtänkta bildid’e9n blev intet. Så idag när bilderna var inskickade snubblade jag över ett motiv som jag funderat på men inte realiserat. Jag funderade ett tag på att gå i kyrkan och fotografera eftersom påsken ju är en viktig högtid. Men det har inte blivit någon kyrkovisit. Men idag blev det de här två bilderna.

För övrigt har jag knatat runt på stan en hel del, köpt glass i solen, läst bok i solen och försökt vara ute mycket. Det gäller att passa på. Jag har också förpassat min gamla dammsugare till återvinningscentralen i Vanadisberget. Det kändes befriande. Inget mer skrot i hallen!

by

Dyrköpt dammsugare

Idag har jag investerat i en ny dammsugare. Min gamla trotjänare som jag haft sedan jag flyttade hit 1991 (jag köpte den begagnad också) har börjat bete sig konstigt. Senast jag dammsög ville den inte fungera om man inte höll startknappen intryckt hela tiden. Det innebar vissa problem att manövrera samtidigt som man måste stå med ena foten på knappen. Antagligen var det glapp någonstans i sladden, men det var inget jag direkt skulle kunna fixa ändå. Så det var bara att hala upp plånboken och gå till butiken och införskaffa en ny.

Det där med dammsugare visade sig ju vara en hel vetenskap. Det var decibel hit, filter dit, uppsugningsförmåga på mattor respektive hårt golv och jag vet inte vad. Naturligtvis rekommenderade säljaren en rätt dyr dammsugare av märket Miele som var bäst på alla sätt och vis. Ingen annan dammsugare var ens i närheten. Jaja. Jag köpte en Elektrolux som var sjuhundra pengar billigare och på köpet fick jag sjuttitolv olika munstycken som jag inte riktigt vet vad jag ska ha till. Sedan var det bara att kånka hem lådan på bussen.

Väl hemma var jag tvungen att städa ur skåpet så mitt nyförvärv skulle få plats och jag kunde konstatera att den verkade ju funka. Sedan har jag tillbringat onödigt mycket tid med att läsa på om dammsugarpåsar, motorfilter och utblåsfilter. Det är tydligen ingen hejd på vilka grejor man måste ha för att det ska funka. Man kan till och med prenumerera på dammsugarpåsar! Evolution! Jag hoppas bara att den nu håller lika länge som den gamla. 18 år plus kanske något år hit eller dit. Även fast den inte var toppdammsugaren enligt säljaren.

Jag har också varit ute på årets första löprunda med crosstraining. Det gick bra, men på slutet fick jag känningar i mitt ena knä, vilket tyder på att jag är dåligt stretchad i benmusklerna. Inte så kul, men det var i alla fall inte så illa som befarat. Det tycks finnas en gnutta kondis där. Trots allt.

by

En promenad i det blå

Pappa och jag åkte in till stan för att promenera, det var vanvettigt kallt och vi har klätt oss rejält. Vi gick en sväng förbi det gamla lasarettet. Det har nu blivit kommunhus, barn- och ungdomsförvaltningen och socialförvaltningen håller till där. Det är ombyggt och en hel del är rivet från den tiden då det var sjukhus. Jag minns inte så mycket från den tiden då vi hälsade på mamma där annat än att jag inte tyckte om lasarettet.

Vi gick vidare in på Norrbottens museet och tittade på deras utställningar. Det fanns en som handlade om samelivet med bilder från både 1950-talet och idag. Vissa av personerna på bilderna var rent av de samma. Den var fin, men jag tyckte mer om Erik Holmstedts utställning Inte längre mitt hem. Han hade fotograferat i Malmberget först under 1970-talet då delar av staden revs för att moderniserats. Sedan hade han återvänt nu och skildrat en del av det flytt- och rivningsarbete som sker nu i samband med att stan ska flyttas på grund av det stora gruvhålet. Det var ganska enkla bilder av hus rätt upp och ner, eller hur folk lastar ett hus och drar i väg med det.

Holmstedt hade också fotograferat små garage, bara avbildat dem rakt framifrån. Det var massor med fyrkantiga små bilder i storlek 15×15 centimeter ungefär. Dem gillade jag mycket. Det blir på något sätt intressant när man upprepar något till synes banalt. Man lägger märke till de små variationerna. Sedan tyckte jag om det lilla formatet, det blev som att titta in i en adventskalender.

by

Kallt, kallt

Den andra dagen in på det nya året blev det kallt, temperaturen föll så det nästan var -20 grader. Jag byltade på mig rejält och knatade ut för att inspektera de nygrävda dikena på Mostaranta. Det gick bra att gå i skoterspåren, men klev man utanför så höll snön inte. Trots att det var riktigt smällkallt så var det inte alls obehagligt, luften var torr så kylan var inte särskilt plågsamt. Det var harspår överallt och det var fint att gå där nere.

Vi åkte också över till Finland en sväng, handlade rieska, piroger och lakrits och kikade lite i affärerna i Ylitornio.

by

Walking the walk

Eftersom det inte är ljust så många timmar gäller det att ta vara på tiden. Förslagsvis genom att promenera. Då kan man suga åt sig ljuset och så är det ju skönt att röra lite på sig mellan ätorigierna. Sedan är det ju så bra att man dessutom kan fotografera medan man promenerar. 🙂

by

Läckra lutfisk

På annandagen blev det så klart promenad, vi gick runt på Porsön och senare på kvällen lagade vi lutfisk och bjöd över pappas äldsta respektive yngsta syster. Det var trevligt att ha släktmiddag och lutfisk är verkligen mums! Den ska så klart avnjutas med senapssås, stekt fläsk och kokta ärter. Då blir det bäst.

Kolla dagens bilder.

by

Vykortsvackert

Det är ganska varmt, temperaturen håller sig en fem sex grader under noll och det är behagligt. Vi promenerar runt Gültzaudden igen för att smälta julmaten. När man inte promenerar eller äter eller läser så går det bra att sova. Vid 15-tiden har solen gått ner och det blir så där behagligt ljus att ta sig en lur i, man sover alltid så himla gott under de där eftermiddagsstunderna.