Blåslagen men inte nerslagen

Jag kände mig rätt blåslagen efter gårdagens karatepass. Träningsvärk i armar och axlar och leopardfläckiga underarmar. Det är något med de där härdningsövningarna som ger en runda, röda blåmärken. De brukar försvinna efter någon dag, men man känner sig lite mör efteråt.

Jag försökte plåta mina armar, men det gick inget vidare. Blåmärkena känns mer än de syns! 🙂

Det var fullt upp på jobbet, det skulle webbas, redigeras och på eftermiddagen fick jag åka ut på jobb på första gången på länge. Uppdraget var att träffa en 15-årig kartingkille som snabbt blivit väldigt duktig. Det var skoj och jag tyckte faktiskt att jag fick till det rätt okej med fotograferingen också.

Jag har varit lite nervös för mina printar, har ju skickat dem till Procenter i måndags, men inte hört något om de snart är klara. Jag börjar bli lite otålig, för snart måste jag ha dem så de hinner monteras i ramarna. Men de kommer väl.