Berlin and Back Again


Warning: A non-numeric value encountered in /data/0/4/04547da3-d5a2-4560-8b46-a8d66bf916e1/johannamortberg.se/public_html/wp-content/plugins/nextgen-gallery/src/DisplayTypes/Thumbnails.php on line 72

Warning: A non-numeric value encountered in /data/0/4/04547da3-d5a2-4560-8b46-a8d66bf916e1/johannamortberg.se/public_html/wp-content/plugins/nextgen-gallery/src/DisplayTypes/Thumbnails.php on line 72

Det här är alltså ett återskapat inlägg eftersom det ursprungliga raderades efter en serverkrasch helgen 17-18 maj.

Förra veckan var jag i Berlin med min kompis R. Det var väldigt trevligt, det var sommarväder, varmt och skönt och det var perfekt att flanera på stan eller sitta på uteserveringar.

Den första dagen åkte vi till den zoologiska trädgården för att se på världskändisen Knut. Den lilla isbjörnsungen blev hela Berlins kelgris för något år sedan. Nu har Knut fått några år på nacken och är kanske inte lika fullt så liten och söt som tidigare, men han är fortfarande djurparkens stora publikmagnet. Den zoologiska trädgården var väldigt stor, det var grönt och lummigt och fullt med djur överallt. Allt ifrån elefanter, noshörningar och flodhästar till lejon, apor och näsbjörnar. För att inte tala om alla fåglar, nattlevande primater, krokodiler, antiloper och pingviner.

Efter att ha tillbringat ett par tre timmar på zoo åt vi lunch. Tysk korv och köttbullar. Men köttbullarna var enorma, de var stora som tennisbollar! Efter en titt på Kaiser Wilhelms Gedächtniskirche strosade vi sakta tillbaka mot Potsdamer platz där vi pausade med en glasskaffe. På kvällen åt vi middag på en av ölhallarna i närheten av vårt hotell och smakade på deras kölsch-öl. Gaffel kölsch blev en favorit, ett ljust smakrikt öl som serveras i raka 2-deciliters glas. Servitörerna fortsätter servera tills gästerna lägger ölunderlägget på glaset som tecken på att det är nog.

Andra dagen kikade vi på museet vid Checkpoint Charlie, kollade in utomhusmarknaden vid Hackscher markt, besökte Kreutzberg och strosade runt på stan. Det blev mycket fika, öl och souvenirjagande…

Sista dagen, på fredagen, besökte vi Filmmuseet som låg vid Potsdamer Platz. Det var otroligt häftigt. Perspektivet var definitivt tyskt, men man hade använt speglar, tv-skärmar, bilder, kostymer som gjorde miljön otroligt omväxlande. Något att imponeras av! Vi hann också med lite shoppinggluttande vid Alexanderplatz och lite obligatorisk t-shirt-handel på Unter den Linden. Innan avresan hann vi äta middag på stamstället Stäv (Ständige Vertretung) på Schiffbauerdamm. Mumsig mat, och god öl! R åt curry wurst, den klassiska Berlinerkorven, och jag åt Soljanka, en korvgryta med tomat, lök och citron som var kalasgod.

Det var verkligen toppen att vara tillbaka i Berlin igen, jag åker gärna dit på nytt, för det finns så mycket att se och uppleva.

Sommaren är här


Warning: A non-numeric value encountered in /data/0/4/04547da3-d5a2-4560-8b46-a8d66bf916e1/johannamortberg.se/public_html/wp-content/plugins/nextgen-gallery/src/DisplayTypes/Thumbnails.php on line 72

Idag har sommaren kommit. Rent bokstavligen. Det började i går, men idag är det riktigt varmt och första dagen man verkligen kan gå ut i bara shorts och t-shirt. Kalas! Det har varit massor med folk på stan, många av dem har tittat på Quarnevalen, de flesta har nog bara njutit av värmen. Jag var ute och plåtade lite, men orkade inte ta så många bilder i hettan.

Plåta, prata, prata, plåta…


Warning: A non-numeric value encountered in /data/0/4/04547da3-d5a2-4560-8b46-a8d66bf916e1/johannamortberg.se/public_html/wp-content/plugins/nextgen-gallery/src/DisplayTypes/Thumbnails.php on line 72

Idag har jag träffat en av mina bildfångarkamrater, en kurskompis från Fånga Bilden-kursen som jag gick på i Kalmar. På Fojo. Meningen var att vi skulle ha varit ett litet gäng som plåtade, pratade och umgicks, men vi blev alltså bara tvåens. Nå, det gick bra det med!

Kolla in bilderna här. I slutet på maj gör vi ett nytt försök med en afterwork i fotografins tecken. Hoppas att vi blir lite flera då. 🙂

Full rulle i skogen


Warning: A non-numeric value encountered in /data/0/4/04547da3-d5a2-4560-8b46-a8d66bf916e1/johannamortberg.se/public_html/wp-content/plugins/nextgen-gallery/src/DisplayTypes/Thumbnails.php on line 72

Var på jobb i Vimmerby i går. SM i enduro, andra deltävlingen. Lång resa och lite halvknepigt att plåta, men det är alltid roligt att vara ute på tävling. Det blev några bilder… Nu har man i alla fall rekat lite eftersom årets Novemberkåsa kommer att köras här. Kan bli spännande!

Vintern har rasat ut, men kommunisterna är kvar

Igår var det Valborgsmässoafton. För de flesta innebär Valborg en halv dags arbete innan man är lös och ledig och hinner springa till Systembolaget. Själv jobbade jag heldag och hann precis med en vända till bolaget innan hemgång. Det blev ingen eld för min del, det småregnade och jag var för trött för att masa mig ut och titta på brasor, barnfamiljer och öldrickande ungdomar.

Ingen större förlust kan tyckas, men det är en sak jag verkligen saknar. Sången. Jag vill höra ”Vintern rasat” med en hejig manskör, jag vill se den späda vårgrönskan och känna den där rysmysiga känslan av bleknad vårsol blandat med kylslagen vårkväll. Känna lukten av eld och grillad korv samtidigt som öronen och fingrarna blir röda och kalla. Helst ska det vara lite snö kvar också.

Men det blev ingen sång igår. Inte ens på tv. I rättvisans namn borde jag väl skylla mig själv, vore jag nu så sugen på att höra vårsång så hade jag väl släpat mig i väg till nån park och lyssnat. ”Hur svårt kan det va? Gå i väg och lyssna och sitt inte här och gnäll.” I stället funderar jag på om det inte finns nån ambulerande manskör som man kan ringa efter. Kör med hemkörning liksom. Om jag ringer, kan de inte komma och sjunga ”Vintern rasat” utanför mitt fönster? Jag skulle applådera vilt och sedan kunde jag bjuda så många som ryms, på kaffe i mitt kök. Det vore toppen.

Så här dagen efter, på första maj, tog jag en promenad på stan och noterade förberedelserna inför demonstrationstågen. Efter en avstickare ut på Djurgården passerade jag Sergels Torg precis när Sven Wollter avslutat sitt tal i samband med Kommunistiska partiets majtåg.

Nog för att jag själv är mer röd än blå när det gäller partipolitik, men jag måste säga att det kändes lite förlegat att se armbindlarna med hammaren och skäran.

Men ideologierna är uppenbarligen inte döda än, Wollter fick skriva autograf åt en ung beundrare. Men var det skådespelarens eller kommunistens signatur hon önskade sig mest?