Perfekt när man ska ut i skogen.
Dag 91 av fotoprojektet 100 days of socks. Slutet närmar sig. Då vill man gärna ha något varmt på sig.
Tjocksockor
100daysofsocks
Skalenligt
Harmoni.
Dag 90 av fotoprojektet 100 days of socks. På nåt sätt hänger allt ihop. Även färgskalan på sockorna. Det finns ett system. En mening.
De små svarta
Färg eller form?
Dag 89 av fotoprojektet 100 days of socks. Svarta sockar. Simpelt, men funkar i alla lägen.
Våga vara Lillstrumpa
Min version av Lillstrumpa och syster Yster.
Dag 88 av fotoprojektet 100 days of socks. I dag är det min födelsedag. När jag var liten på 1970-talet så gick det ett barnprogram i tv som hette ”Vilse i pannkakan”. Mannen bakom produktionen, Staffan Westerberg (som för övrigt är från Luleå, precis som jag) sägs ha förstört en hel generation ungar med det barnprogrammet. Jag minns inte så mycket av det annat än Storpotäten, pannkakan som vändes upp och ner och lite annat som var knasigt men inte särskilt obehagligt. Senare gjorde Westerberg också Lillstrumpa och Syster Yster, som även syntes i julkalendern Lille Luj och Änglaljus i strumpornas hus. Lillstrumpa och syster Yster var handdockor gjorda av – tadaaa – yllesockor. Jag minns att jag tyckte de var både gulliga och lite roliga. I SVT:s öppna arkiv kan man kolla på ett avsnitt.
Så dagens bild får bli ett hommage till Staffan Westerberg och hans tossiga fantasivärld. Det blev folk av mig med, trots att jag växte upp med ”Vilse i pannkakan”. Och jag tror att det är bra att man fortfarande vid min något så när mogna ålder kan leka lite och våga vara Lillstrumpa. Fast jag är nog kanske mer lik den lite vilda och tokiga syster Yster. Så hurra för mig, Staffan Westerberg och det där med att låta sockor skapa en helt ny värld full av knasiga historier!
Lek lite mer!
Skor och sockar får gärna matcha.
Dag 87 av fotoprojektet 100 days of socks. Ibland måste man vara lite lekfull. Som liten hade jag mycket roligt i sandlådan. Som man byggde och lekte!
Varma fossingar
Sköna sockor.
Dag 86 av fotoprojektet 100 days of socks. Raggsockor är det bästa som finns kyliga dagar. Värmer fint och man minskar risken för skavsår. Bäst.
Inte tråkigt
Finfint.
Dag 85 av fotoprojektet 100 days of socks. Jag har en del tunna ullsockor. De är väldigt sköna. Jag gillar också att de har lite fin färg. Alltså att de är randiga. Ull behöver inte vara tråkigt.
Krax, krax
Små kråkorna, små kråkorna…
Dag 84 av fotoprojektet 100 days of socks. Ett par kråkmönstrade sockor från Claes Göran. Lite knasigt mönster, men jag gillar det. Vem tycker inte om rufsiga kråkor som flyger runt lite irrationellt?
Morsarv
Hemstickat.
Dag 83 av fotoprojektet 100 days of socks. De här sockarna är speciella. De är gjorda av min mamma. Det är många år sedan hon gick bort, men sockarna är kvar och de värmer mig fortfarande. Det är inte så att jag tänker på det varje dag, men de här sockorna är ändå lite speciella för mig, det är ju något som min mamma har gjort, något som lever kvar efter henne. Vad har jag som lever kvar efter mig den dag jag är borta? Och vem kommer att ha det där som jag lämnar efter mig?
Blågult
Blå ullsockor.
Dag 82 av fotoprojektet 100 days of socks. En lite blågul dag helt enkelt. Inte mer än så.