Idag styrde jag kosan mot Paris, buss till Skavsta och Ryan Air till Beauvais flygplats, åtta mil utanför Paris. Jag skulle hälsa på min kusin och hennes man under fyra dagar och det blev verkligen en toppenresa.
På besök var också en väninna till min kusin och hennes man. Hon tog i sin tur också med sig en kamrat från Bryssel, så vi blev ett litet gäng. Vi fick se min kusins nya lägenhet som hon och maken är på väg att flytta till, men när kontraktskrivning, lägenhetsvisning och allt sånt var över firade vi med champagne innan det var dags för middag. Efteråt blev det fest, kvällen innan nationaldagen ordnas det nämligen fest på alla större brandstationer i Paris. Balle de pompiere är mycket populärt och den stationen vi besökte hade två stora utomhusscener och det var precis proppfullt med folk.
Gissa om jag blev förvånad när en av de första personer jag får syn på är Carl-Jan Granquist som köper en näve champagneglas. Det är helt klart att det är här partyt är. Vi pratar, dansar och har det trevligt till långt in på natten. Det var helt klart en upplevelse att se alla brandmännen som jobbade i baren och inte var sena att ställa upp för foto eller rent av dansa för oss! Coolt!
På kvällen går vi en promenad ner på Mostaranta för att se hur det ser ut. Det är väldigt mycket sly, vid älvstranden är det nästan igenväxt, så man ser inte längre vattnet. Men det är också lite fint på vårt skifte eftersom det är utarrenderat till en bonde som odlar grönfoder till sina kor. Skulle man bara få slaget vid järnvägen och vid älvstranden skulle det kunna bli lika prydligt som i forna dagar. Jaja. Det är myggigt som tusan nere i djungeln, de äter en så man blir tokig, trots att det inte är många centimeter hud som lämnats bar. Some things never change.
