Jag köpte en bukett otroligt vackra papegojtulpaner, de blommade som bara den, bladen är så himla vackra och färgen var så fin. Det blev så klart några bilder. Det är ungefär allt som hunnits med då vi står i begrepp att flytta inom de närmaste dagarna.
Det kan tyckas som ett något tråkigt tema, men just den här perioden har mitt fotograferande inskränkt sig till blomsterfoto på hemmaplan. Det betyder i praktiken tulpaner, tulpaner, tulpaner. Jag har inte haft tid för mer. Men det håller plåtandet i gång, det är kul att köpa en bukett blommor och sedan gå loss med kameran och makroobjektivet.
Här är några bilder.
Jag gillar vårt badrum väldigt mycket. Dels för att det har ljust, blekgrönt kakel på golvet, men också för att det är så ljust.
När solen skiner in är det som att stå och duscha i en ljuslåda. Det är så klart, så fint. Man blir så pigg och liksom upplyft.
Sedan är det så spännande med vattnet från duschen. Det blir perfekta runda droppar på fönsterkarmen. Allt från ytte pytte små droppar till ganska stora. Det är fint.
Därför plåtade jag det.
Såg det här när jag promenerade bort mot Marieberg. Ljust, långa skuggor när jag gick över Rålis.
Det är jag som kastar skuggan. Jag gillar den här bilden. Det går att hitta fina motiv trots att det mesta är rätt grått. Snön är borta, men allt är gult, grått och fjolårsblekt.
Och så över allt detta en stenhård, knivskarp sol som avslöjar allt. Det är tur att det inte syns hur blekfisig man är. 🙂
Jag kunde inte hejda mig, igår köpte jag tulpaner. Tråkigt nog har Tulpanens Hus i Åkeshov bytt ägare, så det blir inga fler tulpanutställningar. Då får man försöka hitta andra sätt att tillgodose sin tulipomani. Jag köper snittulpaner, för det är så himla snyggt. Igår blev det en bukett rödgula papegojtulpaner, sort okänd. Butikspersonalen visste inte ens vad det var för sort. Synd.
Nå, idag har buketten plåtats, det blev rätt bra faktiskt. Har bara hunnit göra en bild så länge och lägger ut den här.
Här kommer en till. Ska försöka göra ett par bilder till, jag gillar kontrasten mellan väggen, tapeten och blommorna.
Idag har jag träffat min vän K. Vi skulle ut och fotografera, först åkte vi en tur till Åkeshov för att se om Tulpanens hus månne hade utställning. Men icke. Stället hade bytt ägare så nu är det slut med tulpanutställningar, det är bara blomsterförsäljning och kafé där nu. 🙁 Trist.Var ska man nu gå för att få sin tulipomani tillfredsställd?
I stället åkte vi till Thorildsplan, klev av och promenerade mot Essingen. Vi gick strandpromenaden runt och lyckades faktiskt hitta en del bilder på vägen trots att det var mulet, rått och så grått som det bara kan vara i februari-mars. Men även det fula kan bli lite fint ibland. Det behöver knappast sägas att det blev mycket svartvit plåtning.
Här är några rutor.
Såg det här på väg till tunnelbanan. Det var jättehäftiga skuggor på stenväggen, tyvärr syns inte några av dem på de här bilderna, men det blev ganska fint ändå.
Efter att ha tagit ner min fotoutställning, forslat hem bilder, hakat ner lampor och målat för de sista spikhålen och lite andra märken, plåtade jag den här bilden nere vid Norr Mälarstrand.
Det har ju blivit någon slags vinter här, faktiskt har det både snöat och varit lite kallare, så snön håller sig. Det är också is här och där, inte överallt, men på många ställen. Det blir ganska fint när det är en blandning av is, snö och vatten. Det gör sig bra att plåta i svartvitt.
Jag och T har varit på snabbvisit i Luleå. Fredag-söndag bara för att träffa pappa lite. Vi var ju inte uppe i julas, då var vi på västkusten i tre dagar. Så det här blev en kort sväng för att hälsa på familjen, styra upp lite pappersarbete efter att jag sålt min lägenhet (som ju pappa ägt till hälften) och sånt.
Det var snö, fint, inte så jättekallt och vi hälsade på min faster B och en av T:s gamla pluggkompisar. Det var trevligt. Det blev några hundpromenader också och lite bus med pappas hund som lugnat ner sig en hel del sedan sist vi såg honom. Till sommaren fyller odygdspåsen tre år och han är inte lika vild som tidigare. Men han har sina stunder. Det kan fortfarande bli fullt fnatt ibland.
Kungsgatan firar tydligen 100 år. Jag råkade se denna bild, massor med pynt, och ett par stora bilder och information om gatans historia under de båda valvbågarna häromdagen. Piffigt! Och fint! Kungsgatan är en av mina favoritgator.