Det öde landet


Warning: A non-numeric value encountered in /data/0/4/04547da3-d5a2-4560-8b46-a8d66bf916e1/johannamortberg.se/public_html/wp-content/plugins/nextgen-gallery/src/DisplayTypes/Thumbnails.php on line 72

Som jag förklarat tidigare hade vi ju fått i uppgift att skildra ett wasteland, ett ödeland. Vi hade fått våra sju ord, wasteland, gränsland, utanför, ickelandskap, mellanrum, osynligt och obebott att jobba med i de fem bilder vi skulle lämna in.

Detta visade sig bli en ganska knepig uppgift. För att inspirera mig så knatade jag ner under S:t Eriksbron för att kolla in en av knutpunkterna för den stockholmska gatukonsten. Under det ena brofästet i närheten av Atlasområdet är det ju fullkomligt nerklottrat och väldigt coolt. Jag plåtade loss, använde blixt och tyckte att jag fick några bra bilder. På väg uppför trappan till bron möter jag min kurskamrat C som också skulle dit och fota. Senare fick jag höra att ytterligare en klasskompis, S också varit där. Jaja… Jag gick över bron, tog några bilderunder brofästet på Kungsholmssidan som inte alls är lika mycket klottermecka och fortsatte utåt Hornsbergs strand.

Jag var lite småirriterad av vi var flera som tänkt samma tanke, men när jag hittade ett helt nytt garage under Essingeleden som jag inte sett förut blev jag gladare. Garaget var väldigt bildmässigt, med färgade pelare och det gick att ta många bilder med ordet mellanrum i minnet. Jag kände mig väldigt nöjd, så gissa om jag blev snopen när jag kom till skolan och fick höra att min kursare C varit där OCKSÅ… och dessutom tagit nästan samma bilder som jag själv… Suck…

Det var bara att börja om från början igen. Jag hade tänkt hela tiden att jag gärna ville fotografera ett landskap som inte var så urbant, men det svåra var att hitta den där platsen som förverkligade ens vision av ett ödeland. Jag försökte plåta ödeland när jag var på Gotland i jobbet, men det funkade inte alls. Jag hittade inte det jag sökte varken vid Elinghems ödekyrka eller vid rauken Jungfrun. Inte ens Tofta strandpensionat var så ödsligt som jag mindes det från min första GGN-resa 2006. Är det strålande sol får man liksom inte rätt stämning.

Det fick bli ett sista ryck helgen innan redovisningen, jag hade tänkt plåta Vattenverket i Norsborg, men inte riktigt tänkt på att det var så instängslat som det var. Men till all lycka, på andra sidan vägen från vattenverket sett så hittade jag ett litet mini-wasteland. Det bestod av en förstörd barack, en utetoalett och någon slags klubbstuga. Jag tyckte jag fick några bra bilder där. En bit därifrån låg dessutom ett lager för allt man kan tänkas behöva för gatuunderhåll. Det var gatstenar, lyktstolpar, trappor, lite vanliga sopor och allt möjligt märkligt. Eftersom det enda som höll besökare ute var en jättelik betonggris så var det inte så svårt att ta sig in och sedan kunde jag ägna mig åt lite urban exploration på riktigt. 🙂

Det var fantastiskt kul och jag tycker att jag hittade några fina bilder där också. Så även om jag var ute i sista minuten så tyckte jag ändå att jag fick till det ganska bra.

På redovisningen hade vår lärare tagit med sig sin kollega E som var arkitektutbildad, hade jobbat på byrå men nu sadlat om till frilansfotograf med reklam och mode som nisch. Han bedömde först våra bilder av vår byggnad en gång till, och kikade sedan på våra wastelandbilder.

Jag vet inte riktigt hur jag ska bedöma kritiken på mina bilder eftersom den kom från två håll och jag inte riktigt förstod om det jag gjort var bra eller dåligt. Det tydligaste var att kopiorna var för mörka och det kan jag väl hålla med om. Enligt vår gästtyckare hade jag valt ett introvert perspektiv för den plats jag skildrade, han tyckte att det var lite som om en kommuntant hittat något som var värt att bevara eller göra något åt. 😀 Well, uppgiften var att skildra en plats och det gjorde jag. Eftersom platsen bara bestod av tre små hus var det inte så lätt att vara extrovert. Orden obebott och osynligt passade in på mina bilder, så jag tyckte nog att jag klarade mig, även om jag led av att jag blev så splittrad i jakten på något att skildra. Men det kändes inte så roligt att ta någon av mina första id’e9er eftersom min kurskompis varit på samma ställe. Nu såg hans urval annorlunda ut, så jag hade nog kunnat använda mina garagebilder, men tyvärr var det inte så lätt att hitta fem bra där utan att det blev långtråkigt.

Men så här blev de bilder som jag lämnade in.