Jag har gjort ett par tennarmband till. Blev lite fascinerad när jag hittade ett par nya mönster på nätet, det ena en så kallad evighetsknop, vilket är en variant på råbandsknop, och ett mönster som heter Josefinaknop eller diamantknop.

Jag gjorde evighetsknopen med lite tennrester, knopen kräver ju inte så långa trådar, vilket var kul. Det andra mönstret, Josefinaknopen, var svårare. Jag googlade och hittade en video för hur man gjorde, sedan satt jag och övade ett bra tag med snöre. Egentligen är det bara över-under-principen, men det blir ju lite trassligare när man för in två öglor i ekvationen… Nå, till sist satt det och jag gav mig på att göra ett mönster med tre trådar, varav en rund skinnrem. Det var svårt i början kan jag säga att hålla rätt på alla trådar och dra dem rätt. Det blev enklare när man gjort några knopar. Men då kom nästa svårighet, att få avståndet mellan knoparna jämnt. Där var jag tvungen att spänna åt efteråt och det var svårt. Hade behövt dra ihop det hela mycket hårdare från början.

Sedan var det också klurigt att låta bli att trådarna korvade sig. De ville gärna byta plats, så jag fick pilla en hel del för att få dem rätt. Egentligen hade jag tänkt göra mönstret på svart skinn, men jag hade inte tillräckligt bred remsa. Så det fick bli grönt på grönt, vilket kanske blev lite mycket. Och jag borde nog ha gjort armbandet lite smalare. Jag gjorde det på 5 cm-skinnremsa, men 4 cm hade nog räckt. När man gör nya mönster är det lite klurigt att bestämma hur man ska sy fast dem vid skinnremsan och jag valde nog inte så bra i början. Stygnen blev väldigt synliga. Det gäller ju på något sätt att få dem att gömma sig bland tenntrådarna. Och hellre att de går längs med en tenntråd än tvärs över … Nå. Det var ju första försöket. Jag skulle gärna göra om ett armband med Josefinaknopen, men då tror jag att jag ska välja att göra det med bara dubbel tenntråd. Då blir det lite enklare.

Har handarbetat igen. Denna gång har det tagit lite tid på grund av arbete, så jag har gjort delarna till ett tennarmband under några dagars tid. Jag testade att göra ett smalare armband. Det är sytt på 2 cm läderremsa. En fläta med sex trådar där man flätar över en, under tre, över en. Trefläta alltså.

Jag gillade mönstret, men det blev ganska smalt och ormade sig rätt mycket när man skulle limma och sy fast det på skinnet. Men det blev rakt till slut. Det var lite pillrigt att få ihop armbandet när man skulle sy den sista sömmen eftersom det var så smalt, men det gick. Och jag är nöjd med sömmen, den blev fin. Men jag har lagt mig till ovanan att det har blivit lite stickigt på insidan, antagligen för att någon trådände ligger och skrapar mot huden för att man fäst den lite dåligt. Det gäller ju att dölja sömmen så den inte ska skava. Men det kan vara lite knepigt i ändarna. Det är bara att öva vidare …

Jag har gått och ruvat på hur jag ska utforma mitt nästa tennarmband. Jag köpte ju ett litet kit på kursen så jag skulle kunna göra ett till. Under tiden har jag hunnit med att beställa en mönsterbok. Den heter ”Tenntrådsbroderier” av Mona Callenberg. Där hittade jag ett supersnyggt mönster som jag vill prova. Har också testflätat lite med vanligt snöre för att lista ut ett mönster jag spanat in på nätet och var otroligt stolt när jag listat ut att det var en vanlig trefläta fast med en, två och tre trådar i de olika delarna.

På eftermiddagen satte jag i gång med mitt armband, det skulle bli mörkbrunt och en fyrfläta med en, tre, tre och en tråd. Flätandet gick lysande. Så också att mäta ut och göra hål i skinnet. Men sedan började trasslet. Ny limtub och ett ganska håligt mönster gjorde att jag snart hade massor av lim på min tennfläta trots att jag topsade allt vad jag kunde. Jag lyckades tvinna en mycket bra ögla (till skillnad mot första försöket på kursen när det blev helt hopplöst) sedan vek jag knappen åt fel håll när den skulle limmas. Den nylontråd jag köpt var så tunn att jag måste använda dubbeltråd och sedan sydde jag fast tenntrådsflätan snett så det blev till att göra om och försöka göra lite mer rätt… Ett tämligen mediokert resultat. Man fattar att det är så dyrt att köpa tennarmband för det är svårt att göra alla delarna snyggt. Det är inte så svårt i teorin, men det krävs övning!

I dag har jag också köpt lite nytt material för jag har ju tänkt fläta ett armband till sambon. Jag ska också testa att göra ett till mig själv med det där snygga treflätsmönstert jag spanat in. Det kommer att bli ett petroleumblått armband med en turkos rund läderrem inflätad. Får se om det går bättre än detta… Det ser verkligen ganska gräsligt ut.

Här är några bilder på mina två första armband. Som tur är syns skönhetsfläckarna inte alltför tydligt…