Semester!

20160726_kl1430wSå var det äntligen dags för lite efterlängtad semester. Efter att jag hämtat mig från tredje Springsteenkonserten tog vi vår lilla bil och styrde kosan västerut. Vi åkte på bilsemester i Norge! Först besökte vi Bergen och goda vänner till T. Bergen är en mycket trevlig stad trots att det regnar så mycket, och vi passade på att se oss omkring. Efter några dagar styrde vi vidare till Sandane, Kristiansund, Salsnes och Bodø varifrån vi tog färjan till Lofoten där vi bodde i Sørvågen och Henningsvær.

Vi hann med att cykla, bestiga Skålatårnet, åka massor av bil, äta fisk, dricka öl, gå på gallerier, köpa fotokonst, besöka ett glasblåseri, bada och träffa trevliga människor. Och se en massa galet vacker natur.

Bestigningen av Skålatårnet var nog det galnaste. Toppturen var 8 kilometer lång, men 1848 höjdmeter. Det kändes i knäna när vi skulle ned vill jag lova! (Vi trodde båda att vi aldrig skulle komma ned för det var så smärtsamt.) Vi gick från den gröna dalen, upp över snö och klippor till den karga toppen. För det mesta var leden väl utmärkt, ofta med stenlagda trappsteg. Men på ett ställe var det rätt kärvt att hitta rätt och man fick använda händer och knän för att komma upp. Men det gick det med.

Lofoten var toppenfint, så även Bodø där vi hade en sjukt fin cykeltur till Kjerringøy. Vi åkte färja och det var sol och så himla fint. Synd bara att det regnade en del på hemvägen.

Efter två veckor i Norge styrde vi österut till Tornedalen. Det gjorde maken extra glad eftersom han nu har passerat polcirkeln i både Norge, Sverige och Finland. Med cykel. Sedan ägnade vi en dryg vecka åt att röja skrot, städa, klyva ved och slå gräs med lie i mina farföräldrars hus. Välbehövligt.

Bruce är här igen

Knappt en månad efter de första två konserterna på Ullevi 25 och 27 juni var det dags för den tredje Springsteenkonserten i Göteborg. Det var så där magiskt som man ville ha det. Hela The River spelades och trots att extranumren inte var några överraskningar var det grymt bra.

Får man Point Blank, Fade Away, Stolen Car och Drive All Night går det inte att vara missnöjd. Det var nog den bästa version av Point Blank jag hört. Får man sedan Candy’s Room och Because the Night och som final Twist and Shout så är det ju perfekt. Nu vill man ju bara att karlen släpper sin soloskiva och kommer och spelar på Cirkus nästa gång…